Med tanke på årets omfattande försvarsdebatt som vid det här laget knappast har sprungit någon förbi, var förväntningarna höga på Försvarsberedningens omvärldsanalys som presenterades i början av juni. Inte minst eftersom slutsatserna förväntas få avgörande inflytande på det svenska försvarsbeslutet 2015. För stora delar av den opinion som oroats över den ryska upprustningen och nedmonteringen av den svenska försvarsförmågan, blev beredningens rapport något av en besvikelse. Förvisso menade man att den ryska upprustningen bör följas noggrant. Dock var beredningen lika noga med att poängtera att det fortfarande dröjer lång tid innan Ryssland har militär kapacitet jämförbar med Sovjettidens pansarparader och att det därför inte finns något verkligt hot, åtminstone inte inom en överskådlig framtid.
Nu, ett par månader senare, ekar Försvarsberedningens ord något tomma när Ryssland under denna vecka genomför en militärövning som samlar 160 000 soldater, 1000 stridsvagnar, 130 stridsflyg och 70 örlogsfartyg i Fjärran Östern. Övningen beskrivs som den största i modern tid och får till och med Sovjetunionens tidigare demonstrationer att blekna.
Vad som kan tillföra ytterligare ilningar längs ryggraden är att övningen genomförs tillsammans med Kina. Formellt har de båda stormakterna goda relationer men man bör samtidigt ta samarbetet med en nypa salt. Många utrikespolitiska analytiker menar nämligen att det bakom den ytliga vänskapen, döljer sig stor misstänksamhet. Därför bör man i huvudsak förstå övningen som en ömsom vänskaplig ömsom muskelspännande tuppfäktning mellan de båda stormakterna.
Storslagna militärövningar tycks dock ha givit mersmak eftersom det under hösten genomförs ännu en rysk övning av liknande proportioner. Övningen går under namnet ”Zapad 2013”, vilket kan översättas till ”Väst 2013”. Tillsammans med Vitryssland iscensätter man ett krigsskådespel där de båda länderna försvarar sig mot västerländska angripare. Rysslands största bekymmer finns knappast på den europeiska kontinenten men maktdemonstrationerna i vårt närområde spelar en betydande roll.
Ryssland har ett imperiemedvetande och man ämnar fortsatt bedriva imperiepolitik för att återta sin roll som en stormakt med globalt inflytande. Vägen dit går lika mycket via ökad export som genom militärmakt. Det innebär att Ryssland kommer fortsätta testa gränserna i sina intresseområden och varje provokation som står obesvarad, vare sig det gäller kaukasiska krig, stoppad gastillförsel till östeuropeiska länder eller flygövningar mot nordiska mål, kommer locka landet till fler överträdelser som på ett eller annat vis stärker dess position i omvärlden.
Den vetskapen får det ryska vapenskramlet i Fjärran Östern att eka hela vägen hem, vilket bör påverka försvarsbeslutet 2015.