Oavsett om det gäller ett massmord i Norge eller skjutningar i Malmö kommer Sveriges vapenägare i skottgluggen. Förslagen brukar oftast sikta in sig på förekomsten av halvautomatiska jaktgevär eller möjligheten för pistolskyttar att få licens.
Redan nu har vi märkliga regler kring halvautomatiska jaktvapen och magasinkapacitet. Ett halvautomatiskt vapen laddar om av sig själv men kräver en avfyrning för varje skott, till skillnad från helautomatiska militära vapen som avfyrar skott efter skott tills man tar fingret från avtryckaren.
Det är tillåtet med ett magasin rymmande maximalt två skott vid jakt på varg, björn, lodjur, bäver, utter, skogshare, mård och fågel. Övriga villebråd får jagas med maximalt fem skott i magasinet till halvautomaten. Hur tänkte Naturvårdsverket som utformat regeln egentligen?
Björnjakt är mycket farligare än älgjakt varför det rimligen borde vara klokare med fler skott i magasinet, när det faktiskt finns en uppenbar risk för jägarens hälsa om det vill sig illa.
Över lag är halvautomatiska jaktvapen ifrågasatta. Inte minst därför att Anders Behring Breivik använde sig av ett sådant som han lagenligt införskaffat men olagligen skaffat otillåtna magasin till. Det finns licens på ungefär 150 vapen av samma typ i Sverige och röster har höjts för att vapentypen ska förbjudas.
I sak finns det argument både för och emot användandet av gevär med halvautomatisk omladdning. Till fördelen talar att skytten kan fokusera mer på skyttet och följa bytet i siktet för ett eventuellt andra skott. Den automatiserade omladdningen är också en god hjälp för personer med nedsatt rörlighet på grund av ålder eller handikapp att bli skickligare jägare och skyttar. Mot halvautomaterna talar att det är olämpligt att sprida vapen med jämförelsevis något större eldkraft bland allmänheten.
När brott begås är det dock sällan med lagliga vapen. Kriminella bryr ju sig inte om att söka licens och varför skulle de göra det när det går att köpa militära vapen illegalt? Problemet är inte de laglydiga medborgarnas hårt övervakade vapengarderob, utan mängden olagliga vapen som cirkulerar i kriminella kretsar.
Det finns cirka 700 000 vapenägare i landet som lagenligt förvärvat sina vapen. Det är de som drabbas när det politiska trycket för att göra något, vad som helst, för att minska tillgången på skjutvapen i landet.
Därför gör regeringen rätt som i propositionen "Vissa åtgärder mot illegala vapen" riktar åtgärderna mot de kriminellas anskaffning av vapen. Straffen för innehav av illegala vapen måste bli hårdare samtidigt som inflödet av vapen till landet måste strypas. Det är dock viktigt att den slutgiltiga lagen tydligt skiljer mellan personer som har ett kriminellt uppsåt och vanliga medborgare.