Vallöftet: Adjö arbetslinjen

Miljardregn över Sveriges kommuner, höjda underhållsstöd, höjda bostadsbidrag, höjt tak i sjukförsäkringen, sänkt skatt för människor som inte arbetar, utbyggd högskola, tiotusentals nya utbildnings- och praktikplatser och höjd ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen.

Västervik2010-05-04 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Det är lite av vad den rödgröna oppositionen utlovar om de vinner valet i höst. Har moder Svea vunnit i Postkodlotteriet? Dessvärre inte. Finansieringen löses främst genom höjda skatter men också bland annat genom att fortsätta skära ner i vårt redan hårt ansatta militära försvar. RUT-avdraget ska avskaffas och ROT-avdraget utvidgas. Bensinskatten ska höjas liksom koldioxidskatten och en ny kilometersskatt för lastbilar ska införas. Skatten på alkohol och tobak ska höjas, liksom skatten på vattenkraft och kärnkraft. Dessutom kommer den sänkta arbetsgivaravgiften för anställda under 26 år att tas bort - det är något som otvetydigt kommer göra det ännu tuffare för unga att ge sig in på arbetsmarknaden. Listan på försämringar och skattehöjningar kan göras ännu längre. Inflationen spås öka och svenska folkets köpkraft minska. Åter igen framgick det med all önskvärd tydlighet att de rödgröna ser det som ett problem att det finns människor som har större inkomster än Medelsvensson. Enligt gårdagens förslag ska den som tjänar 40 000 kronor och därutöver få ett nedtrappat jobbskatteavdrag. Dessutom ska en diffus skatt på "förmögna" (vad de rödgröna nu anser att det betyder) införas. Grundproblemet är inte att vi har för många miljonärer i Sverige - tvärt om, de är på tok för få. Problemet är egentligen heller inte att klyftorna ökar. Problemet är att vi har en allt för stor andel människor som inte har pengar att klara vardagen, som inte klarar oförutsedda utgifter, vars besparingar är ytterst knappa och vars lön, efter att skatten dragits, är för liten. Lösningen på detta dilemma är inte att straffbeskatta människor med högre inkomster än Medelsvensson eller att pumpa ut högre bidrag. En viktig del i lösningen är i stället att göra det ännu mer lönsamt att arbeta. En annan central byggsten i den rödgröna retoriken är villfarelsen om att skattesänkningar (läs borgerliga) är detsamma som slöseri med statens finanser, när det i själva verket är raka motsatsen. Jobbskatteavdraget till exempel, som de rödgröna förvånansvärt nog verkar ha accepterat, dock med vissa förbehåll. Sänkta skatter leder till att de förvärvsarbetande får behålla mer pengar av sin lön. Det ger således ett plus i plånboken att spendera, spara eller investera. Det sätter i sin tur fart på konsumtionen - efterfrågan på varor och tjänster ökar. En lägre skattebörda för de svenska skattebetalarna för också andra mycket centrala värden med sig - nämligen att arbete lönar sig och att medborgarens frihet och makt över sitt liv ökar. I kompromisser eftersträvas ofta att alla ska känna sig som vinnare. Vilken part som var vinnare i gårdagens skuggbudget råder det säkert delade meningar om. Vem som blir förlorare om förslaget skulle bli verklighet framgår dock med all önskvärd tydlighet - svenska folket.
Läs mer om