Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Det är en ofarlig framtidsförutsägelse eftersom Sverige är det land i Europa som har det sämst underhållna järnvägsnätet. Åtminstone om man ska tro SJ:s ordförande Ulf Adelsson. De flesta debattörer oavsett politisk åskådning håller med honom. Underhållet av svenska järnvägar har varit eftersatt under lång tid. Det kommer att kosta pengar när man reparerar vad som borde ha tagits tillvara.Underhållsgapet uppstod under Socialdemokraternas tid vid makten. Göran Perssons regering lyckades med konststycket att förefalla vara radikala järnvägsivrare samtidigt som de underlät att utföra kontinuerligt underhåll. Detta kunde ske genom att man för syns skull lade ned pengar på några nya projekt. Detta gladde folket och attraherade Miljöpartiet, vilka dock glömde att fråga hur det stod till med underhållet av de befintliga systemen. Bristerna uppenbarade sig först då förra årets vinter slog till. Plötsligt såg Göran Perssons berömda dukade bord inte lika välplanerat ut. Regeringen som tog över 2006 fick börja med att satsa på underhållet. Det gjorde att det blev relativt lätt för Alliansen att debattera infrastruktur under årets valrörelse. Det räckte med att nämna järnvägsunderhållet för att de rödgröna rodnande skulle byta ämne. Efter valdebatterna var de flesta väljare inställda på att en borgerlig regering var en garant för att järnvägarna sköttes ordentligt. Nu förefaller det dock som att regeringen står i begrepp att spara just på det underhåll de kritiserat S för att ha missköt. Nyheten kommer när en ny vargavinter hotar slå in dörren. S har reagerat i egenskap av skickligt oppositionsparti. Partiets Anders Ygeman går i en debattartikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt till angrepp mot infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd. Ygeman menar att regeringen kommer att spara mer än 2 miljarder på järnvägarna och i stället satsa på vägnätet. Elmsäter Svärd försvarar sig med att man ändå satsar mer än S skulle ha gjort. Men att ens politiska motståndare är sämre innebär ju inte att en neddragning blir till en förstärkning. Ingen huttrande SJ-resenär kommer att stå på perrongen och tacka högre makter för att inte S vann valet. Det är den sittande regeringen som kommer att hållas ansvarig. Vad kan man som medborgare dra för slutsats? Alla politiker verkar gilla tåg. Men ingen tycks vara beredd att betala för dem. Om det nu är så att de ämnar göra stora nedskärningar måste de väl kunna förklara varför. Vilka prioriteringar är det som gäller? Vilket högre syfte ska medborgaren tänka på då han eller hon väntar på sitt försenade och kanske inställda tåg?Sverige präglas av stora geografiska avstånd och återkommande stränga vintrar. Därtill har vi ett centraliserat samhälle där många måste spendera en hel del tid på resor till och från arbete och möten. En väl fungerande infrastruktur för järnväg bör därför vara något av ett baskrav för vad varje regering måste upprätthålla. Det går inte i längden att dölja för medborgarna om man försöker skära ned. Göran Perssons användande av järnvägen som smygspargris har lärt oss att det som göms i tö kommer fram i snö.