Vacker vision, men realistisk?

Att Sverige en gång i tiden övervägde att skaffa egna kärnvapen kan te sig aningen absurt och märkligt i historiens sken.

Västervik2010-04-15 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
I dag är inriktningen bland världens ledare att antalet kärnvapen ska minska och att risken för att de ska komma i orätta händer ska minimeras. Representanter för kärnvapenstater och en mängd andra länder - däribland Sverige - samlades i Washington i veckan för att diskutera nedrustning och minskad risk för spridning av kärnvapen. Hoten anses, föga förvånande, komma från terrorgrupper och från skurkstaterna Iran och Nordkorea. Dessa strävar efter att kunna framställa egna kärnvapen - trots omvärldens protester. Det spekuleras i debatten - bland annat i den amerikanska tidskriften Foreign Affairs senaste nummer - om Iran eller möjligen terrorgrupper skulle vara beredda att använda sina kärnvapen om de lyckades tillverka sådana. Det är tveksamt. Men om Iran skulle lyckas skulle det påverka relationerna mellan länderna i Mellanöstern på ett minst sagt negativt vis. En orolig del av världen skulle bli än mer instabil. Och skulle en terrorgrupp klara av att tillverka kärnvapen och sedan använda dessa - skulle världen aldrig bli sig lik efteråt. Konsekvenserna skulle bli katastrofala.Det åligger med andra ord stort ansvar på de länder som i dag har kärnvapen att förhindra spridning av plutonium och höganrikat uran. USA:s president Obama och den ryske presidenten Medvedev slöt i förra veckan ett avtal om att skrota en mängd kärnvapenstridsspetsar - gott så. Och i deklarationen som blev resultatet av toppmötet förbinder sig bland annat ett antal länder att skrota sina lager med hög-
anrikat uran. Självklart är det bra att antalet kärnvapen minskar och att riskerna för spridning minimeras - det är ett arbete som måste fortsätta. Obama har en vision om en kärnvapenfri värld. Det är en fin vision. Men är den över huvud taget realistisk?