Möjligen är Ernebergsskolans snart rivna lokaler i Gamleby en utmärkt symbol för den svenska skolan och dess tillstånd. En tidigare stolt institution som sett sina bästa år och nu står inför rivning. Skolans tillstånd engagerar riksdagspartierna och senast är det Centerpartiet som kommer till dess räddning genom lanserandet av sin så kallade ”Skolresa”.
Under Skolresan ska man, vid sidan om att använda samtidens partipolitiska favoritverb ”lyssna in”, även diskutera skolpolitiken med människor man möter längs vägen. Mer konkret handlar det om att Centerpartiets väg till en skola i världsklass går genom individuellt anpassad utbildning, moderna verktyg för landets lärare samt att pedagogisk forskning får ligga till grund för undervisningen.
Det är varmt välkomna besked att skolan, som en av samhällets viktigaste bärpelare, blivit en paradfråga för andra partier än Folkpartiet och dess drömmar om katederundervisning och skolförstatligande.
Numera kan den framtidsängslige föräldern även låta sig fångas av Moderaternas skolbaserade arbetslinje där var inlärt ord ska leda till arbete, Kristdemokraternas oro för den humanistiska högskoleutbildningen eller varför inte Socialdemokraternas visioner om en tolvårig skolplikt. Det bidrar till den politiska mångfalden och kommer förhoppningsvis positionera skolan som en avgörande valfråga.
Centerpartiets utspel tillför även vitalitet till Alliansen. De borgerliga småpartierna kämpar för sitt existensberättigande och det är viktigt, inte bara för allianspartierna utan för demokratin i stort, att var avlagd röst gör verklig skillnad. Därför vore önskvärt om fler av denna sorts skiljelinjer gav sig till känna inför valet. Det är trots allt genom de mångtaliga rösterna och kärnfulla kompromisser som den goda politiken får liv.
Dock är dilemmat att skolpolitiken är en bräcklig konstruktion. Varje valutgång är ett nytt hot mot senaste skolreform. Förvisso är sådana hot ofta befogade men ibland blir de även till en triumfatorisk symbol för en nytillsatt regering som vill sudda ut spåren av sin företrädare. Därför kräver en hållbar skola borgfred. Frågan är bara hur man ska finna kompromiss i en värld där Socialdemokraternas skolpolitiska ambitioner mest tycks bygga på att eleverna ska spendera fler år i den skola som inte håller måttet. Så mycket mer vet vi inte om den socialdemokratiska skolpolitiken. Kommer vi kunna lita på att Stefan Löfven, vid en eventuell valvinst, inte raserar den skolreform som nu långsamt reparerar den gamla flumskolans skador?
Innan frågan är besvarad erbjuder bara Alliansen den stabilitet som krävs för en hållbar skolpolitik. Ur dess visioner för en kunskapsskola växer något hoppfullt för svensk skola. Precis som det ur Ernebergsskolans ruiner snart tornar upp en ny stor förskola som rustar Gamlebybarnen för framtiden.