Trots att miljontals kronor spenderats i olika typer av antitobakskampanjer, röker närmare en fjärdedel av befolkningen i EU. Därför beslutade kommissionen för en tid sedan att sätta stopp för européernas tobaksrelaterade ovanor, genom att införa ett nytt och mer hårdbarkat tobaksdirektiv som hotat att förbjuda allt från smaksatta cigaretter till det svenska snuset.
Direktivets vänner har beskrivit ambitionen som de ädelmodiga europapolitikernas kamp mot en gigantisk tobaksindustri, vars enda intresse är att tjäna storkovan på den europeiska folkhälsans bekostnad. Den maltesiske folkhälsokommissionären och snusmotståndaren Tonio Borg skräder inte heller orden när det kommer till direktivet och kallar det en fråga om att ”rädda jobb, eller att rädda liv”. Även om skrämselpropagandan är bekant från kommissionens korridorer och delas av många europarlamentariker, har direktivet haft sina motståndare.
Det är framförallt bland frihandelsvänliga och unionskritiska parlamentariker som kritiken väckts. Den mest namnkunnige motståndaren mot tobaksregleringarna bland svenska europaparlamentariker är Christofer Fjellner (M), som tillhör parlamentets borgerliga och tillika största partigrupp EPP. Han har gjort sig känd för att värna snuset genom provocerande tilltag, som att sälja stockar från sitt kansli i parlamentet. Mot honom står svenska europaparlamentariker på vänsterkanten som Carl Schlyter (MP). Han är ansvarig för tobaksfrågor inom parlamentets gröna grupp och dess förslag att förbjuda lakritspipor – som en del i kampen mot tobaken – har blivit uppmärksammad hemmavid.
Den brokiga samlingen av kritiska parlamentariker lyckades urvattna många delar av direktivet under tisdagens omröstning. Precis som förväntat undantas snuset helt från regleringar, vilket innebär att svenskarna kommer att få njuta av sina prillor som vanligt. Beklagligt nog kommer inte snuset att få säljas i Finland eller Danmark. Dessutom tillåts elektroniska cigaretter medan smaksatta varianter som mentolcigarretter förbjuds inom hela unionen. Som om inte detta vore nog kommer hela 65 procent av cigarettpaketen i fortsättningen utgöras av avskräckande bilder som visar rökningens konsekvenser. Hur blir det då med de uppmärksammade lakritspiporna? De kommer fortfarande få säljas, till parlamentariker Schlyters stora förtret.
Eftersom omröstningen inte fallit kommissionen helt i smaken, har många förbudsivrare beskrivit utfallet i parlamentet som en seger för tobaksindustrin och unionskritiska medlemsländer. Må så vara att tobaksindustrin inte har några moraliskt högburna uppsåt med sin verksamhet, men det bör inte vara unionens uppgift att moralisera, domdera och reglera över européernas vanor, även om det råkar vara onyttiga sådana.
Turerna kring tobaksdirektivet sammanfattar mycket av det som är oroande inom EU; där unionen får allt mer makt över medlemsländerna och kritik mot denna utveckling, viftas bort som lobbyism och populism. Folkhälsofanatismen, det eviga detaljreglerandet och misstron mot att den europeiska befolkningen kan ta vara på sig själv, riskerar få förtroendet för unionen att går upp i rök, för bra många fler än kontinentens ständigt jagade tobakskonsumenter.