Ungdomens prislapp

Finns det något pris för ungdomlighet? Vad är i så fall värdet av oerfarenhet, bristande rutin och otyglad entusiasm?

Västervik2010-03-29 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Svaret från officiella Sverige var länge tydligt: det finns varken något särskilt värde eller belastning med att vara ung. Alla behandlas lika. Alla har samma rätt till trygghet på arbetsmarknaden, nästan samma ingångslön oavsett ålder och erfarenhet och så vidare på punkt efter annan.Men varför är då var fjärde ungdom i Sverige arbetslös medan det bara är var elfte bland hela den arbetsföra befolkningen? Några glasklara svar finns måhända inte, men det är värt att fundera kring.I höstas höll den internationella liberala tankeklubben The Mont Pelerin Society en konferens i Sverige. Ansatsen i klubben är att alla problem löses genom låga skatter och få regleringar. En av deltagarna vågade bryta av mot detta och jämförde Sverige och USA. Han menade att båda länderna klarar sig ganska bra för att man är varandras motpoler, Sverige har höga skatter och därför kan staten inte ha för mycket komplicerade regler. Varje regel kommer därför direkt att kosta statskassan skatteintäkter och då havererar ekonomin, var hans åsikt. I USA är det tvärtom, låga skatter gör att makthavarna kan stifta alla möjliga konstiga regler för det kostar dem inget i förlorade skatteintäkter.Ett liknande resonemang förde finansminister Anders Borg i veckan. Han pekade på att regeringen sänkt arbetsgivaravgifterna för utsatta grupper på arbetsmarknaden, som unga och gamla. Han nämnde vidare ett flertal punkter som försvårar särskilt för unga på arbetsmarknaden, det är höga ingångslöner, arbetsrätten och stela kollektivavtal. I sitt resonemang berörde han sambandet mellan just regleringar som drabbar unga och priset på ungas arbete som regeringen kan påverka genom arbetsgivaravgifterna.Borg menade att när oppositionen vill riva upp de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga och äldre som regeringen har infört så kommer arbetslösheten i dessa grupper, som ofta har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att öka.Kanske finns i detta en del av förklaringen till problemen på arbetsmarknaden, vi har såväl höga löneskatter och arbetsgivaravgifter som omfattande regleringar.När vi gett stora förmåner till de som har ett särskilt skyddsbehov och är svaga på arbetsmarknaden har vi kanske samtidigt prissatt och reglerat dem ut ur densamma. En lite ruskig tanke.Lösningen på ungdomsarbetslöshet och svårigheten att etablera sig på arbetsmarknaden för andra grupper är då kanske snarare att backa och göra tvärtom. Låta grupperna vara med och få in en fot på sina egna villkor.I väntan på att den politiska nivån vågar ta striden även om arbetsregleringarna kommer vi få se mycket mer politisk fernissa. Den må kallas beredskapsjobb, kommunala sommarjobb för unga, myndighetssamverkan på arbetsförmedlingarna eller annat. Grunden förblir dock densamma: att skyla över att vi både prissatt och reglerat oss bort från arbete. För det betalar ungdomen priset.
Läs mer om