De flesta demonstrationer går fredligt till, men på vissa håll drabbar demonstranter samman med polisen och armén och på andra håll uppges konfrontationer ske mellan polisen och armén. På ytterligare andra platser beskyddas demonstranter av armén från polisens försök till ingripanden. Ett till synes närmast laglöst tillstånd breder ut sig över Egypten.
Problematiken och oron kring situationen under landets starkt ifrågasatta ledning har gjort att Egypten nu befinner sig i ett mycket instabilt läge. Armén och civila medborgargarden har efter hand taget i över rollen som lagens väktare ute på gatorna, som ett resultat av att polisens alltmer begränsade närvaro. Inte blir saken bättre av att fängelser stormats och satts i brand, och tusentals fångar släppts ut på gatorna. Butiker, offentliga byggnader, museum och hem plundras under nätterna och folk försvarar sig med det som står till buds: påkar, knivar och privata handeldvapen. Dessutom kommer nya uppgifter om att mat och vatten håller på att ta slut.
De allra flesta egyptier tycks vara överens om att Mubarak, som suttit sedan 1981, måste avgå. Därefter drar åsikterna i sär. Majoriteten verkar efterfråga utlysning av nyval. Men vem som ska ersätta honom - med nyval eller på annat sätt - ter sig fortfarande oklart.
Här varierar spekulationerna. Vissa menar att en populär egyptier vid namn Dr. Mohamed ElBaradei skulle vinna. Hans namn har nämnts ofta i internationell media i samband med rapporteringarna från demonstrationerna, då han ses som en trovärdig presidentkandidat med sin bakgrund som Nobels fredspristagare, före detta diplomat och generaldirektör för det Internationella atomenergiorganet (IAEA). Andra hävdar att Muslimska brödraskapet, den kontroversiella islamistiska folkrörelsen, skulle vinna stort. Men utgången kan bli både och - Muslimska brödraskapet har själva pläderat för ElBaradei som företrädare för Nationella koalitionen för förändring, den paraplyorganisation av oppositionsrörelser som man själva tillhör tillsammans med demokratiska rörelser som bland annat Kifaya, 6 April och Ghad.
Knäckfrågan är hur stort inflytande Muslimska brödraskapet sedan skulle få vid ett eventuellt nyval. Många röster, i landet och utanför, uttrycker oro över rörelsens starka ställning bland oppositionella, och ett eventuellt nyvals utgång kan härvidlag visa sig vara avgörande för om Egypten ska utvecklas till ett mer demokratiskt, öppet och stabilt land med goda internationella relationer, eller om man ska sluta sig ytterligare, in i en ännu mer auktoritär regim än vad som är fallet i dag under Mubarak.
Egypten befinner sig i ett oklart tillstånd och går en osäker framtid till mötes. Inte desto mindre förtjänar det egyptiska folket allt stöd i deras krav på demokrati och frihet. Det och att återstabilisera situationen är det viktiga nu. Nu gäller det att ledningen - ergo Mubarak - tar sitt förnuft till fånga och utlyser nya, öppna, fria val där fler partier och politiska företrädare som tidigare nekats ges tillstånd och möjlighet att ställa upp. Ett krav som nu påtalas av allt fler politiska företrädare runt omkring i världen.
Det förtjänar Egypten och det egyptiska folket.