Svenskarna handlar julklappar för mer pengar än någonsin brukar det heta. Är det ett år då det har varit ekonomisk kris blir nyheten extra intressant. Då sägs konsumenterna handla trots krisen, eller kanske till och med just på grund av krisen. Svensken trösthandlar med andra ord. Statistiken som rör julhandeln tas fram av Handelns utredningsinstitut, HUI, ett företag som ägs av Svensk handel. Nu får statistiken kritik från oväntat håll. Lydiah Wålsten som är medarbetare på den liberala tankesmedjan Timbro har gjort en studie över Handelsbranschens sätt att beräkna julhandeln. Hon menar att det är missvisande att hävda att svenskarna köper mer och mer presenter för varje jul. Tvärt om verkar vi vara ganska duktiga på att hålla i plånboken.
HUI:s bedömning är att den totala julhandeln uppgår till 65 miljarder. Svensken skulle då i snitt handla för runt 7000 kronor. Problemet som Wålsten visar på är att HUI räknar all försäljning under december innan julen.
Om man utgår ifrån människor har samma vardagskostnader som under resten av året så är summan som avsätts åt just julklappar betydligt mindre. Drar man av för de gängse kostnaderna handlar i stället svenskarna julklappar för 1 600 kronor per person. Det kan låta lite, men om man betänker att det är långt ifrån alla invånare som faktiskt handlar julklappar så känns siffran mer rimlig än 7 000 kronor.
Svenskarna är restriktiva med julklappsinköpen. Men är de mindre restriktiva än tidigare generationer? Julhandeln sägs ju öka. Även på den punkten säger Wålsten att man hittills tänkt fel. Om man till ekvationen lägger inflationen, det vill säga prisstegringen, och befolkningsökningen så lägger svenskarna inte större andel av sina tillgångar på presenter. Julhandeln har motsvarat runt två procent av BNP ända sedan början av nittiotalet. Vid två tillfällen har den till och med gått ned. Det var i samband med nittiotalskrisen och under finanskrisen 2008.
Varför tycker en liberal tankesmedja att det är viktigt att moderera den bild av snabbt ökande konsumtion som marknadskrafterna försöker teckna. Jo, därför att näringslivets intresse av att utmåla julhandeln som viktigare än den är, sammanfaller med anti-kapitalisternas retorik om ständigt ökande köphysteri. Både röda och gröna debattörer använder julhandeln som exempel när de vill visa på vad de menar är dekadensen i marknadsekonomin.
I verkligheten tycks dock ingen sådan hysteri finnas. Julen är naturligtvis för många människor ett stressmoment, och plikten att handla julklappar kan kännas som en börda. Men statistiken pekar på att svenskarna i regel lyckas balansera sina köp. Konsumtionen spräcker inga ramar och den ökar på ett måttfullt sätt. Kanske är det ändå så att det inte är julklapparna som är det viktigaste med julen.