Enligt EU-kommissionen har tre av fyra nötdjur som slaktas i EU har inte getts bedövning.
En orsak till att det inte gått att få fram tillräckliga djurskyddslagar i alla EU-länder är att de plågsamma metoderna i vissa länder ses som en religiös frihet. Vad som avses är rituell skäktning de - t vill säga att man skär halsen av ett levande djur. 2010 gjorde Svenska Dagbladet en undersökning över hur vanlig sådan religiös slakt var i Europa. De kom fram till att det var mycket vanligt förekommande. Var sjätte ko slaktades på ett välsignat sätt. Och i flera länder slaktades så gott som alla får under religiösa former.
Slaktformerna är förbjudna i de nordiska länderna men det hindrar naturligtvis inte att även våra länder är en marknad för sådant kött.
Om vi bortser från det uppenbara problemet att rituell slakt leder till onödigt lidande för djur finns det en annan rättvisefråga kopplad till företeelsen. Hur ska vi som vill att djuren vi äter behandlas väl undvika att få skäktat kött på tallriken? De svenska köttproducenterna har under flera år varnat för att rituellt slaktat kött hamnar på svenska matbord utan att konsumenterna vet vad de äter. I den nämnda undersökningen av SvD kom det fram att ingen av de större svenska livsmedelsgrossisterna hade några avtal med sina europeiska leverantörer om att märka vilket kött som var slaktat på vilket sätt.
Därför kan vi som är köttätande konsumenter vara ganska säkra på att vi många gånger avnjutit en köttbit från ett djur som åderlåtits under starkt ångestframkallande former.
Kött är inte vilken handelsvara som helst. Det handlar om att äta en annan levande varelse. Att göra så är både mänskligt och enligt de flesta vetenskapsmän också nyttigt. Men vi har också en moralisk skyldighet att ta reda på hur djuren vi äter har behandlats.
Just nu ges köttkonsumenter i Sverige inte möjligheten att välja bort kött från djur som plågats.
Åtgärden bör vara strängare regler för vilken information som måste medfölja köttprodukter. Om inte EU agerar bör Sverige göra det ensamt. Det skulle naturligtvis leda till politisk strid, men det skulle samtidigt vara en marknadsföring av svenskt kött. Det är förmodligen fler européer som vill äta kött från djur som behandlats väl, än som vill ha rituellt slaktat kött.
Utförlig märkning skulle innebära en konkurrensfördel för svenska bönder. Till dess att sådana regler är på plats bör den medvetne konsumenten bara köpa kött han eller hon vet är uppvuxet och slaktat i ett land som förbjuder plågsamma metoder.