Många kommuner ger stöd till elitidrottslag. Det kan vara satsningar genom direkta ekonomiska anslag, sponsring eller att kommunen bygger dyra arenor åt lagen. Stödet motiveras ofta med att det genererar pengar till kommunkassan. Det finns förstås också all anledning för idrottsklubbarna att förmedla denna bild.
Forskaren Emelie Värja forskar inom idrott och tillväxt vid Örebro Universitet. I sin forskning har hon kommit fram till att idrottsklubbarna saknar effekt för den kommunala ekonomiska tillväxten. Hon har kontrollerat parametrar som skillnader i arbetslöshet, utbildningsnivå och folkmängd i kommuner med hockey-eller fotobollslag i de högsta serierna. Trots att kommunens namn exponeras flitigt i medierna får invånarna i kommunen det inte bättre ekonomiskt och fler flyttar inte heller till kommunen.
Stefan Enbom, VD för Luleå Hockey säger till Expressen att klubben är ”en extrem plusaffär för Luleå kommun” och menar att klubben är bra marknadsföring för kommunen. Resonemanget kan tyckas logiskt och det är lätt att tänka sig att ett hockeylag är bra för att marknadsföra en ort. Men för att det kommunala stödet ska vara legitimt behöver stödet skapa ett mervärde. En sorts värde är att klubbarna genererar pengar till kommunen. Kommunerna lägger ofta stora summor på elitidrottssatsningar. Det är inte ovanligt att stödet uppgår till över en miljon kronor, vilket innebär att kommunen måste få minst samma summa tillbaka för att stödet ska vara motiverat.
Andra skäl som framförs är att invånarna blir lyckligare av att titta på bättre hockey eller fotboll, eller att lagen motiverar unga att börja idrotta och förbättra sin hälsa. Även om idrottssponsringen motiveras av att invånarna blir lyckligare måste man ställa det mot vad pengarna annars hade kunnat gå till. Det är också problematiskt att många klubbar drivs som bolag, vilket i praktiken blir ett direkt stöd från kommunen till ett företag.
Forskaren Ingegerd Ericsson från Malmö Högskola har visat att det finns klara samband mellan inlärning och idrott. Särskilt pojkars skolresultat gynnas av fysisk aktivitet. När skolorna inte kan erbjuda tillräckligt mycket idrott finns det ett behov för det offentliga att se till att unga har tillgång till idrott och friluftsliv. Alliansen införde en fritidspeng som gav barn till föräldrar med små marginaler 3000 kr per år för att utveckla sina fritidsintressen. Detta stöd har regeringen tagit bort, varför det nu är särskilt viktigt för kommunerna att satsa på bredd så att barn med olika bakgrund och intressen kan delta. Utan möjligheter att själva delta i friluftsliv och idrott räcker goda förebilder inom exempelvis hockey eller fotboll inte långt.
Om en kommun ska sponsra ett idrottslag bör den bevisa att sponsringen leder till ett mervärde för kommunens invånare. Annars finns det viktigare områden att lägga pengarna på.