LEDARE: Spridda satsningar bra i längden

Regeringens energipolitiska satsningar för att säkra framtidens elbehov framstår i skenet av dessa prövningar som förnuftiga. Så länge man kommer ihåg att ta hänsyn till sekundära omständigheter som när man väl börja bygga, vill säga.På torsdag beslutar regeringen om en proposition som lägger fast nya kvoter i elcertifikatsystemet. Maud Olofsson skriver inför det på DN debatt om alliansens långsiktiga energipolitik. Den innebär att utbyggnaden av förnybar elproduktion kommer öka ordentligt det närmaste decenniet. Främst innebär det en satsning på vindkraftverk, 2 000 nya byggs till 2020 kommer kunna ge 10 extra TWH. Men också biobränsle ska utvecklas.Fördelen med vindkraft är förstås att den är miljövänlig och säker att hantera. Nackdelen är att den inte på traditionellt sätt direkt går att tämja eller förlita sig på. Å andra sidan har det länge funnits stora påtryckningar kring kärnkraften, och samhällsutvecklingen i stort tycks gå åt det hållet att man sprider såväl lojaliteter som risker mellan flera alternativ. Det tycks för övrigt vara det mest hälsosamma för att undvika att ett fåtal stora energibolag får för mycket handlingsutrymme på den enskilda människans bekostnad.Vindkraft är ett bra komplement till kärnkraft och biobränsle men tar mycket fysiskt utrymme i anspråk, i relation till vad den producerar. Den är dessutom ojämn i sin produktion. Men med detta sagt, så länge man känner till den inneboende nyckfullheten är den förstås vare sig omöjlig eller sämre som energikälla.Politik som är behovsinriktad fokuserar först och främst på problemlösningsdelen, vilket är helt i sin ordning. Någonting annat vore knappast önskvärt. Men när man väl satt upp mål och riktlinjer får man inte glömma bort att ta in andra faktorer som på sikt också har en avgörande betydelse för hur människorna och landet mår. En sådan är den estetiska kvalitén. Nödvändigheten av att välja landskap med lägre bevarandevärde och att ta hänsyn till hur vindkraftsparker påverkar upplevelsen av den natur och samhälle som finns där de placeras, får inte underskattas.Energipolitiken påminner lite om pensionssparandet och aktiemarknaden, vill man trygga något på längre sikt bör man inte stirra sig blind på de vinster man gör här och nu. Och det mesta pekar trots allt på att energibehovet över tid inte kommer minska, tvärtom. Därför är det bra, såsom regeringen nu gör, att inte satsa allt på ett kort utan fördela risker och vinster på olika energikällor. Så länge man inte glömmer bort de mjuka värdena kommer kommande vintrar kunna se ljusare ut, både inomhus och på elkontot.

Ledare: Spridda satsningar bra i längden

Om inte den senaste tidens stränga vinterdagar i sig själva varit påfrestande nog så har man som elkonsument dessutom haft anledning att känna sig lurad. Var går egentligen gränsen för vad det får kosta att hålla sitt hem någorlunda varmt och upplyst?