Sprickande bostadsbubblor manar till betänksamhet

Sverige ser ut att bli ett av länderna som ger stöd till det krisdrabbade Irland. Det är också i sin ordning. Irland är med i EU och till skillnad från fallet Grekland kan den irländska situationen inte skyllas på landets regering eller på den politik man fört.

Foto: Scanpix

Foto: Scanpix

Foto: Peter Morrison

Västervik2010-11-23 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Bakgrunden till det irländska raset heter snarare överaktiva banker och bostadsbubblor. Det är krisorsaker som även Sverige känner sedan tidigare. Om den irländska politiken ska lastas är det måhända för att de i för hög grad närt myten om den keltiska tigern. Det fanns en övertro på effekterna av att Irland etablerat sig som ett lågskatteparadis för bolag. Irländarna trodde att de funnit dunderkuren som för all framtid skulle lösa dem från det historiska oket av fattigdom och långsam utveckling. EU-medlemskap och låg bolagsskatt blev det inre fundamentet för den första generationen irländare med gott självförtroende.Enligt nyhetsrapporteringen råder nu en mycket dålig stämning bland den irländska befolkningen. De är arga, och kanske kan man gissa att en del av ilskan bottnar i skam eller åtminstone förlägenhet över den uppkomna situationen. Bostadsbubblor och banker som löper amok brukar ju inte existera i vakuum. För att situationen ska uppstå måste det finnas människor som är beredda att se lite väl ljust på framtiden. Därför är det inte svårt att se att många irländare skäms. Människor gör ju det när de plötsligt tvingas inse att de begått misstag.Hur ska svenskarna göra för att inte hamna i irländarnas situation? Frågan är befogad för även belåningen av de svenska hushållen är i en uppåtgående trend. Men vem är det som överbelånar sig? Varför uppstår en kapplöpningen mellan bankerna. I en intervju i tidningen Dagens Industri (22/11) säger finansmarknadsminister Peter Norman (M) att de svenska hushållen är skuldsatta på ett sätt som är oroande. Ett av skälen till varför bolånen just nu går uppåt i hög takt anger finansmarknadsministern vara skillnaden mellan stad och landsbygd. Många yngre med god ekonomi flyttar in mot storstadsregionerna. Det är i kön in till Mälardalen eller Öresundsregionen som människor lånar upp stora summor pengar.Situationen är värd att tänkas över. Trängseln kring storstäderna skapar en lånebubbla. Det är ett storstadsfenomen fram till den dagen bubblan brister och drar med sig banker. Då drabbas även landsbygden. En eventuell bankkris drabbar alla. Den kommer definitiv inte vara mindre kännbar i de landsändar som sett en utflyttning av företag och människor.Det bör råda en balans mellan regioner, så att boendekapital inte samlas och trissar marknaden i vissa regioner. I de EU-länder som nu dras med problem finns stora skillnader mellan tillväxtområden och periferi. Kan det vara så att en stark svensk politik för livskraftiga regioner är ett bra skydd mot framtida bubblor?