Igår sammanträdde regeringen utomhus tillsammans med pressen. Fenomenet kallas sommarregering eftersom Sverige under några veckor styrs av statsråd som vikarierar. Häromveckan sommarjobbade smålänningen Maria Larsson (KD) som statsminister medan Fredrik Reinfeldt gör som de flesta andra svenskar och firar en regnig semester. Precis som på alla andra arbetsplatser kan det bli fel när inte den ordinarie personalen är på plats. Så var det, enligt tidningen Fokus, för Thomas Östros (S) när han sommarvikarierade för Göran Persson (S) och sade då upp gränsgångaravtalet som innebär att pendlare över Öresund fick börja betala skatt i Danmark och därmed gick miljarder skattekronor förlorade i Sverige. Kanske var det också så för Ewa Björling (M) när hon för tre år sedan på en sommarregering gav klartecken för bygget av en vapenfabrik i Saudiarabien.
Precis som på vanliga arbetsplatser gäller givetvis ett regelverk som starkt påminner om turordningsreglerna i LAS där det statsråd som suttit längst i regeringen också leder sammanträdet. Om det är samma tjänsteår avgör ålder. Det fikas mycket och alla är snälla mot varandra med stor förståelse från journalisternas sida eftersom det trots allt bara är vikarier som sitter framför dem. Vi kan vara stolta över vår öppna demokrati där våra högsta politiker faktiskt kan göra sig tillgängliga på ett mer mänskligt sätt samtidigt som det aldrig får bli för mysigt. Granskningen av makten kan inte ta semester även om det just nu råder inrikespolitisk torka. Medan våra statsråd kan vikariera som statsminister har inte landets ungdomar något sommarjobb över huvud taget att gå till. Ungdomsarbetslösheten har bitit sig fast vid 28 procent. Kanske krävs det en riktig statsminister för att ändra på det.