Det är SVT som har granskat kommunernas olika hantering av begravningsbiståndet. Vissa kommuner står för såväl dödsannons som gravsten medan andra nöjer sig med en enkel kista. Och nog kan det vara lätt att, i det känslomässiga tillstånd som kännetecknar tiden kring en anhörigs bortgång, känna att systemet är orättvist. Det är en högst förståelig känsla – de flesta vill naturligtvis sända sina nära och kära till den eviga vilan på ett så värdigt sätt som möjligt.
Men det finns en skillnad mellan ”värdigt” och ”så värdigt som möjligt”. Det är inte samma sak. Inte heller är det märkligt att förfarandet skiljer sig mellan olika kommuner. Det ser likadant ut på flera andra sociala områden i och med att kommunerna har ett utrymme att gå utöver den så kallade riksnormen. Det händer att en del kommuner exempelvis delar ut extra socialbidrag i jultid för att säkerställa att julvärmen når in även i de kallaste vrårna. Alla gör det inte. Det ser olika ut och det är okej.
Vi har ett mått av kommunalt självstyre i Sverige. Allt bestäms inte från Stockholm utan en del sköts av kommuner och landsting. Detta är ett uttryck för lokal demokrati och är i grunden något positivt, något vi ska vara rädda om. Det kan uppstå många fördelar i ett sådant system.
Det ger till exempel de boende i kommunen möjlighet att själva bestämma hur de vill ha det. Alla kommer givetvis inte att få som de vill, så är det i en demokrati. Men sannolikheten att det faktiska utfallet på det hela taget speglar kommuninvånarnas önskningar och värderingar är klart bättre än när allt centralstyrs.
Men det innebär också att det inte kommer att vara exakt likadant överallt i Sverige. Det mesta bestäms visserligen centralt så helhetsbilden är ganska monokrom men detaljerna kommer att variera. Kommuner kommer att prioritera på olika sätt och det kommer alltid att finnas situationer i livet då man skulle ”tjäna på” att bo i en annan kommun.
Att bara klaga på att begravningsstödet inte är likadant i hela landet är inget annat än ett argument för att allting ska styras från Rosenbad. Tycker man faktiskt att begravningsstödet är för lågt i en kommun får man lov att argumentera för sin åsikt i sak, varför det är för lågt och vinna stöd för sin åsikt där saken bestäms.
Om någon svälter är det ett problem. Det beror inte på att någon annan inte svälter utan på att den som svälter riskerar att dö. Att allting inte är likadant överallt är inte ett problem i sig och bör inte framställas som ett. Annars kan lösningen lika gärna vara att justera allt nedåt till en gemensam nivå.
Problem ska lösas, men inte på grund av att de inte är universella.