Enligt Trygghetsavtalet ska statligt anställda kunna få pensionsersättning vid 61 års ålder. Myndighetschefer har tidigare varit undantagna regeln, som gäller andra statligt anställda, och fått ersättning redan vid 55 år. Det här bör ändras, anser Heckscher, som lämnade in förslaget till statsrådet Stefan Attefall i går.
I utredningen, presenterad på måndagens DN Debatt, menar Heckscher att genom den nya lagen kommer förhoppningsvis färre att utnyttja systemet. I tider av relativt hög arbetslöshet bör man kunna förvänta sig gott föredöme från högre instans.
I debattartikeln påpekas även att förvaltningspolitik sällan är den del som får mest intresse medialt och publikt. Kanske är det därför extra viktigt för regeringen som arbetsgivare åt marknadscheferna att föregå med gott exempel. Det här lagförslaget utgör del i det.
Det är nödvändigt med förnyelse på platserna och uppdragen bör behålla sitt tidsbegränsade anställningsvillkor. Men goda villkor är också nödvändiga - en morot i tjänsten möjliggör för att bredda urvalskvoten. Därför är det kanske förståeligt att åldern för pensionsersättning har varit lägre än andra anställningar.
Vidare vill utredaren Heckscher att introduktion för nya chefer bättras. Det verkar vara ett allmänt problem i Sverige i dag: att nyrekryterade slussas in utan vidare introduktion i verksamheten. Knappast en önskvärd startsträcka att behöva göra, inte minst för en ny chef som förväntas ha koll och hålla i trådarna. Det riskerar att försätta den nyrekryterade i en obekväm ställning, där övriga anställda upptäcker att den nya chefen inte är tillräckligt insatt i verksamheten, och därför kanske tappar förtroendet för denne.
Om introduktion för nyrekryterade myndighetschefer görs bör också andra institutioner i samhället inspireras av detta. Introduktion är viktigt, drägliga anställningsvillkor likaså. Strängare villkor för myndighetschefer är en uppmaning till arbete och gott föredöme.
Ett av de stora problemen med förvaltningen är att den alltmer antagit formen av företag. Synen på chefskap har inspirerats av näringslivet. Därför har medborgarna även från förvaltningen fått höra vad engelsmännen kallar "corporate bullshit" om att chefer ska nydana och sätta sitt märke. Det är skillnad på att driva en verksamhet för att tjäna pengar, eller för att garantera medborgarna god kvalitet.
Det sistnämnda kräver andra färdigheter, andra attityder och kanske också andra människor. Det borde därför vara en uppgift för svensk politik att åter försäkra förvaltningen sin särart.