Nya lån kommer inte att få Grekland på fötter. De gigantiska lån landet hittills lyckats landa verkar inte haft så stor effekt på ekonomin, annat än att skjuta upp det oundvikliga. Förtroendet är förbrukat och mycket talar nu för att stunden för Greklands statsbankrutt snart är inne.
Som första i-land i historien har man ställt in en återbetalning till Internationella valutafonden (IMF), eller i alla fall lyckats skjuta upp förfallodagen på en nätt skuld om 1,6 miljarder euro, cirka 15 miljarder kronor, till månadsskiftet. Hur man ska lyckas återbetala de totalt 7,2 miljarder euro, cirka 66 miljarder kronor, i nödlån som förfaller inom kort återstår att se.
Uppenbarligen går förhandlingarna med fordringsägarna inte så bra. I söndags tog det bara 45 minuter innan IMF lämnade förhandlingsbordet. Grekerna anklagar IMF för att ställa orimliga krav. Bland annat vill man se minskade pensionskostnader, något det styrande vänsterpartiet Syriza, med premiärminister Alexis Tsiparas i spetsen, inte kan gå med på av politiska skäl. De grekiska pensionskostnaderna är högst i världen och motsvarar 16 procent av BNP, även efter det att man bantat pensionerna rejält.
Syriza ser kraven på reformer som en konspiration bland kreditgivarna ägnad att tvinga partiet från makten. Samtidigt växer missnöjet i andra euro-länder. Slovenerna är fullt förståeligt upprörda över att tvingas finansiera en grekisk välfärd de själva bara kan drömma om. Jozef Kollar, vice ordförande i Sloveniens finansutskott, sätter ord på känslorna: ”Alexis Tsipras svindlar hela världen och det kan inte fortsätta i evig tid.”
Tålamodet är snart slut. Tsiparas strategi hittills har varit att tvinga till sig lån genom en raffinerad utpressning. Lämnar Grekland EMU så kommer det bli ekonomisk oreda i Europa. Det är inte säkert att landet kan vara kvar i EU. Nato-landet Grekland tvingas odla relationerna med Ryssland. Vill resten av EU ta den risken? Uppenbarligen håller övriga medlemsländer på att bekanta sig med tanken.
Europa är betydligt bättre rustat att hantera en grekisk betalningsinställelse nu än tidigare. SEB:s chefsekonom anser att Greklands påverkan på världsekonomin inte är mer än 0,3 procent, vilket är hanterbart. Den politiska smitta som kan följa är värre. Hur ska svårt skuldsatta länder som Portugal och Spanien agera om Grekland lämnar euron?
Tyskland har försökt hålla ihop eurozonen men tålamodet tryter även i Berlin. Förbundsrådspresidenten Volker Bouffier, från kristdemokratiska CDU, har sagt att: ”Det är hemskt för det grekiska folket men vi kan inte låta övriga europeiska folk betala för ett heltokigt beteende.”
Allt talar för att vi närmar oss sista akten i det grekiska dramat. Det är minst sagt nonchalant mot skattebetalarna i de kreditgivande länderna att tvinga till sig nya lån, som rimligen aldrig kommer att betalas tillbaka, mot löften om ekonomiska reformer som man sedan inte genomför. Detta bedrägeri kan rimligen inte tillåtas fortsätta länge till.