Sin uppgift mogen

Tidigare i veckan stod det klart att Radiotjänst får grönt ljus av Kammarrätten att ta ut teveavgift för såväl surfplattor som datorer och mobiltelefoner. Således är finansieringen för svensk public service säkrad och den kan därmed fortsätta att förmedla fri och oberoende television, även i de smarta tekniktillbehörens tidevarv. Om den nu är så fri eller oberoende vill säga. Det råder synnerligen delade meningar om huruvida den statliga televisionen klarar att värna sitt oberoende. I frågan om friskolorna har kritikerna onekligen fått vatten på sin kvarn.

Västervik2013-10-31 00:01
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Redan inför sändningen av onsdagens Uppdrag Granskning, UG, (30/10) om det fria skolvalet, har debatten gått hård i media. Mest uppmärksammade har Profilskolans tidigare vd Greger von Sivers uttalanden blivit. von Sivers har sagt sig vilja skydda ”fina” elever från stökiga och liknat den senare kategorin vid cancersvulster. Oacceptabla övertramp som fått utbildningsminister Jan Björklund (FP) att rasa och von Sivers att avgå. Alla fall i UG:s granskning har dock inte varit lika självklara.

Bland annat ska UG ha sänt två mejl till en friskola i Umeå där en fiktiv förälder till ett lika fiktivt barn ansökt om en plats på skolan i årskurs sju. I det första mejlet ansökte en förälder med svenskt namn om en plats åt sin flicka, medan det andra istället sändes från en förälder med hispaniskt namn, med önskan om en plats åt sin pojke. Flickan erbjöds en plats medan pojken nekades, varpå skandalen var ett faktum.

Skolan har dock redan innan programmet hotat med att stämma redaktionen för förtal, då man menar att flickan (som först kontaktade skolan) fick klassens sista lediga plats (Dagens Media 29/10). När de ansvariga journalisterna dessutom avböjde vice vd:ns erbjudande att ta del av det underlag som bekräftade skolans utsagor, har det av förklarliga skäl väckt misstankar om UG:s egentliga uppsåt med programmet.

De som menar att public service inte klarar att hålla på sin obundenhet, har alltså fått fog för sina påståenden. Emellertid är programmet en enskild episod som inte ska missbrukas för att befästa allenarådande sanningar om public services verksamhet. Dessutom tenderar åsikterna om Janne Josefssons reportage att dela landet från vecka till vecka, beroende på om man från början sympatiserar med det aktuella programmets problemformuleringar eller inte. SVT:s eventuella friskolebekymmer stannar dock inte vid UG.

Tankesmedjan Timbros Medieinstitut publicerade nyligen en rapport rörande SVT:s nyhetsbevakning av landets friskolor mellan augusti oktober 2012 och augusti 2013. Sammantaget 80 inslag och alla dessa, vid sidan om något enstaka, beskriver friskolorna i dålig dager. Det hade förstås kunnat vara rimligt om all tillgänglig statistik talat för att friskolorna var ett förfärligt fenomen, nu är det inte riktigt på det viset.

Exempelvis har Skolinspektionen, en av SVT:s vanligaste källor för information om skolan, under samma period publicerat positiva nyheter om friskolornas samhällseffekter. Likaså IFAU och SKL. Dessa har dock förbisetts av SVT:s nyhetsredaktioner. Att en kvällstidning prioriterar material med högt sensationsvärde är en sak. SVT har dock krav på att nyansera sin bevakning. Särskilt viktigt är detta krav i kontroversiella ämnen och nyhetsbevakningen får under inga omständigheter vinklas så att den statliga televisionen kan misstänkas ta parti i enskilda sakfrågor.

Därför är resultaten av medieinstitutets rapport anmärkningsvärda. Lägger man dessutom till att tidigare studier från bland annat JMG visar att en överväldigande majoritet av medarbetarna på SVT har vänstersympatier, doftar friskolerapporteringen partipolitik och kampanjbildning. Om staten nu ska förmedla television måste den vara professionell och obunden. Bevakningen av friskolorna bör dock få den mest inbitne försvararen av public service att tvivla på om den statliga televisionen verkligen är sin uppgift mogen.