Sanningen - alltid bäst?

Wikileaks senaste, massiva läcka betyder allt - och ingenting. Av vad som hittills publicerats framgår inget som världen inte redan visste om hur USA sökt hantera, och resonerat, om sitt lands motparter och i många fall minst lika besvärliga bundsförvanter.

Wikileaks Julian AssangeFoto: Scanpix

Wikileaks Julian AssangeFoto: Scanpix

Foto: Lennart Preiss

Västervik2010-12-02 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Men nu har tusentals öppnade sekretessbelagda meddelanden med bitvis uddiga omdömen om människor och situationer från USA:s företrädare landat på Hillary Clintons bord med en virtuell duns. Utrikesministern måste idka skadebegränsning genom att kontakta förnärmade partners, samt förklara varför hennes anställda samlat information som vore de spioner.Den vanliga bedömningen är att den internationella diplomatin i allmänhet och den amerikanska i synnerhet tillfogats allvarlig skada. Färre potentater på motståndarsidan kommer framöver att säga något till USA:s företrädare om vad de egentligen tycker. Att få sådan förtrolig information är värdefullt, inte minst i Mellanöstern/arabvärlden, det politiska dubbelspelets högborg. Sverige och alla andra som för sin säkerhet är beroende av att USA fungerar fortsätter ett bra tag till som global riktkarl har ju fått ytterligare anledning att oroa sig över hur landet fungerar. Utrikesminister Carl Bildt säger att läckan blev möjlig därför att USA efter 11 september beslöt sprida intern information bredare, för att undvika den blockering som hade fått så fruktansvärda följder, när slutsatser inte drogs av information känd i olika organ. Det skulle vara därför synnerligen underordnade personer nu kan sprida material som enligt gällande regler inte skulle ha blivit tillgängligt för utomstående, för journalister och forskare, förrän om ett antal decennier, blir bränsle i dagspolitiken. WikiLeaks etablerar sig som en diplomatins Big Brother-kamera, en ny version av de 1900-talets vänsterrevolutionärer som ogillade hemlig diplomati. Allt skulle vara öppet. Det varade tills man täppt till mun på allt och alla.I Sverige har hemlig diplomati blandat renommé. Dubbelspelet om neutraliteten smakar ju illa. Positivt är dock exempelvis hemlighetsmakeriet när Sverige och andra försökt bidra till fred israeler-araber.I New York Times listas ett antal mer eller mindre känsliga områden som USA:s diplomater rapporterat om: Pakistans kärnvapen, framtiden för Korea, försöken att tömma Guantanamo, korruptionen i Kabul, datorintrång av Kina, arabstater som både stöder och saboterar USA:s kamp mot terrorismen. Hemlig diplomati kan ha fått ett kortare bäst-före-datum. För de goda krafterna, till vilka vi tillåter oss att räkna både stora USA och lilla Sverige, kan det bli svårare att manövrera konstruktivt i den gråzon mellan vitt och svart världen vanligen befinner sig i.Men att Wikileaks skapar irritation mellan stater och diplomater är en sak - sorgligare är om Wikileaks blottställer människor som vågat berätta om förtryckarregimer, och nu är hotade.