Ordningsmakten svarar för en av statens absolut mest centrala och grundläggande uppgifter - att skipa ordning och rätt. Det handlar om att möta människor i det förebyggande arbetet, om kontroll och utredningar och om betydligt mer akuta lägen - att stoppa brott och våld och få fast förövare. Oavsett i vilken situation medborgaren kommer i kontakt med Polisen, så kommer denna situation att vara med och forma den bild och det förtroende den enskilde kommer att känna för Polisen som organisation och för enskilda medlemmar i kåren.
I en tid som vår, då mängder av brott förblir ouppklarade, när våldsbrott sker mitt på dagen och då otryggheten breder ut sig, är det särskilt viktigt för Polisen och rättsväsendet att satsa hårt på att förstärka medborgarnas förtroende för dessa institutioner. Det är när tilliten till myndigheterna avtar som otryggheten och kriminaliteten ökar - sambandet är tydligt.
Förtroende mellan yrkeskår och medborgarna kan stärkas på olika vis. Att öka de ekonomiska resurserna till Polisen är naturligtvis en väg att gå för att klara upp fler brott och att få poliser att finnas på fler ställen samtidigt.
Att utveckla nya former för organisering av polisverksamheten är naturligtvis också en möjlighet.
Satsningar och effektiviseringar som gör att fler ouppklarade brott blir lösta och att poliserna blir synligare i städerna och småorterna är viktiga och signalen gentemot medborgarna tydlig - vi tar er trygghet på allvar.
Ett annat, men också mycket viktigt sätt att stärka förtroendet för en yrkeskår, är att signalera att det är för yrket kompetenta människor som rekryteras. Rikspolisstyrelsen gör dock raka motsatsen i och med kommande antagning till Polishögskolan - kraven sänks.
Vår tids utjämningssträvanden kan tänkas ligga bakom kravjusteringen nedåt. "Vi vill ha ett bredare urval, att många ska känna sig uppmanade och behöriga att söka. Vi jobbar med ständiga förändringar och det vi gör nu är att modernisera urvalsprocessen", sa chefen för kompetensutvecklingsenheten på Rikspolisstyrelsen, Kim-Lena Ekvall Svedenblad till Svenska Dagbladet för ett par veckor sedan.
Bredare urval och modernisering - så omskrivs minskade behörighets- och antagningskrav. En positiv bild av förändringen ska förmedlas, då används orden och associationerna kommer igång. Men det är ingen positiv förändring för det. De fysiska kraven blir samma för män som för kvinnor, dock justeras de inte i riktning mot att kraven blir hårdare utan åt andra hållet. Det särskilda språktestet i svenska har tagits bort och åldersgränsen för sökanden har rykt. Detta är bara några av kravsänkningarna. Med tanke på den växande brottsligheten, den mer gränsöverskrivande kriminaliteten och med tanke på den allt mer komplexa värld vi lever i, borde rimligen kraven höjas!
I grund och botten är detta mer än beklagligt. De kriminella blir inte svagare eller långsammare för att Polishögskolans krav sänks. Inte heller blir det mindre viktigt att uttrycka sig på svenska och förstå vårt språk. I moderniseringens namn sänks kraven, i breddningens namn experimenteras det med vår trygghet. Dessvärre blir det medborgarna som får betala priset i slutänden.