S dumförklarar väljarna

Söndagens partiledardebatt i Agenda blev som väntat en ganska annorlunda föreställning jämfört med vad vi är vana vid. Att Vänsterpartiets Lars Ohly uteblev, var väl ingen förlust. Däremot var förlusten större att inte ledaren för riksdagens största parti, Håkan Juholt, var närvarande.

Agendadebatten i söndags. Foto: Scanpix

Agendadebatten i söndags. Foto: Scanpix

Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX

Västervik2011-10-11 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Med oppositionsledaren närvarande i Agendastudion hade han kunnat argumentera för sin politiska kurs och tv-tittarna hade kunnat få ett grepp om vad Socialdemokratin har för politisk linje hösten 2011. Om de nu har någon politisk kurs och linje...

Hur som helst står demokratin som förlorare när statsministerkandidaten från riksdagens största parti och exkommunisternas ledare hellre leker i den politiska sandlådan än debatterar politik. Lägger man därtill Juholts minst sagt icke statsmannamässiga bidragsaffär förstärks säkert många människors förakt för politiker och tilltron till politiken och demokratin avtar.

I stället för Juholt fick hyfsat nyvalda och premiärdebatterande Åsa Romson från Miljöpartiet ikläda sig rollen som det tidigare regeringsalternativets enda representant på plats. Eftersom enigheten är stor kring vissa frågor mellan Alliansen och Miljöpartiet, blev dusterna inte särskilt våldsamma, men visst hettade det till en del, inte minst i utbildnings- och energipolitiken. Liksom för Romson blev debatten en vinstlott för Jimmie Åkesson (SD). Statsminister Fredrik Reinfeldt avfärdade Åkessons argumentation i flera frågor ganska tvärt och nonchalant. Det kanske går hem i somliga stugor, men frågan är om inte Åkesson vinner nya väljare för varje sådant avvisande.

I den socialdemokratiska pressen är graden av partitrohet förvisso varierande men i det juholtska husorganet Östran/Nyheterna fanns det varken i lördags eller i går en kritisk rad på ledarplats kring Juholts bidragsaffär. I stället finns ett eldigt försvar av att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte fanns med i debatten i söndags. Liknande toner hörs från andra S-märkta debattörer. De menar att SVT går i de borgerliga partiernas ledband. Det är helt befängt. SVT:s tanke var att placera regeringsföreträdarna på ena sidan och oppositionen på andra sidan. I regeringen ingår fyra partier, i oppositionen - som förvisso inte på något vis är sammanbuden - finns fyra partier. Det är ett faktum, ingen åsikt.

"Vi kommer aldrig någonsin att bilda ett block med SD", sa Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin i söndags efter debatten. Att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är en del av oppositionen är inte detsamma som att de är i samma block. Att de skulle stå bredvid varandra, rent fysiskt, i en tv-debatt är heller inget som gör dem till blocksyskon.

Socialdemokrater av partisekreterarens art menar således på fullaste allvar att tittarna skulle kunna sammanbunta oppositionspartierna och tro att de var allierade. Till att börja med skulle väl tittarna förstå skillnaderna mellan partierna genom att lyssna på argumenten. Och för den delen - hur skulle tittarna kunna göra reflektionen att de är allierade med varandra med tanke på de fyra tämligen olika budgetalternativen?

När det gäller integrationsfrågor och invandringspolitik fanns det i söndags - trots att Åsa Romson och Jimmie Åkesson stod på samma sida rent fysiskt - ingen som skulle kunna få för sig att de var särskilt överens. Att Socialdemokratin underskattar väljarkåren har länge varit uppenbart för borgerliga debattörer och väljare, kanske blir det uppenbart för fler efter helgens händelser. Hur kan det ens föresväva människor att rösta på partier som så klart och tydligt underskattar väljarna?

Sedan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet meddelade att de inte hade för avsikt att delta i debatten har fokus riktats från sakfrågor till formfrågor. Det finns säkert ett intresse från S att så sker. Det kan inte vara särskilt skoj att möta sina motdebattörer och tv-tittarna på bästa sändningstid i ett läge där det är helt uppenbart att den interna arbetsprocessen för att snickra ihop en budgetmotion totalhavererat och när den politiska kursen mest går ut på att dementera vad man tidigare tyckt och sagt.

Det var utomordentligt bra av SVT att de trots allt valde att genomföra debatten. SVT ska fortsätta att markera mot partipolitisk styrning av tv-programmens utformning. Kanske har det funnits en tid då socialdemokratiska potentater kunnat diktera villkoren i statstelevisionen. Om så varit fallet är den tiden nu förbi. Tack och lov.