Byggnaden på en av kommunens mest attraktiva platser är sliten, stängd och igenbommad. Det är beklagligt och sorgligt att Västervik ytterligare en sommar ska ta emot turister med den slitna restaurangbyggnaden i det bästa blickfånget. En plats som skulle kunna skänka glans åt staden, sprider i stället en känsla av att storhetstiden är förbi.
Byggnader eller platser som hålls snygga och rena drabbas mer sällan av skadegörelse än byggnationer som redan är på dekis, därför kanske inte vandaliseringen av byggnaden på Slottsholmen kom som någon överraskning när VT rapporterade om det i går. Den gamla restaurangbyggnaden har, för att uttrycka saken milt, sett sina bästa dagar.
Men med det sagt är det också viktigt att slå fast att fastighetsägaren har ett ansvar för fastigheten. Om ägaren inte uppfyller de krav som finns brukar denne få ett föreläggande av kommunen som, om denne inte åtgärdar bristerna, kan leda till viten.
Enligt gårdagens VT sker det dock inte i detta fall, nu tar kommunen hand om saken. Att kommunen är mån om att Ulvaeus till slut, trots alla turer, etablerar sig här är bra. Men det ska inte innebära att han som ägare inte ställs till svars när det finns brister att åtgärda. I sådana lägen ska kommunen vara neutral - oavsett om det gäller familjen i Brevik, den ensamstående mannen i Ukna eller Björn Ulvaeus.
När Slottsholmen diskuteras är dock framtiden det allra viktigaste att fokusera på. När Ulvaeus presenterade sina planer tändes hoppet om att det åter skulle bli liv och rörelse på Holmen.
Äntligen! Utropade många, nu ska det hända något. Men säg den lycka som varar för evigt.
Dessvärre fick Ulvaeus ritningar tummen ner av byråkraterna på länsstyrelsen. Inom kort lär dock nya arkitektritningar hamna på Ulvaeus bord. Ingen vet hur han kommer att ställa sig till dessa och oron finns för att han ska tröttna och helt enkelt finna det ointressant och olönsamt att gå vidare med projektet. Ingen vet heller när ett bygge skulle kunna komma igång - länsbyråkraterna kan fördröja det ytterligare. Vad alla däremot vet är att den befintliga 50-talsbyggnaden aldrig mer kommer att användas till något.
Kommunen skulle i allra högsta grad vara betjänt av nybygget, som turistmagnet i sig själv. Men framförallt för att en byggnad på Slottsholmen, en både vacker och central plats, som sprudlar av människor, liv, musik och mat, skulle göra Västervik så mycket mer attraktiv.
På vägen till detta nya måste det dock komma en förändring. Det ser för anskrämligt ut i dag.
Det skulle gå att göra Slottsholmen betydligt trevligare än vad den är i dag bara genom att riva rucklet. Så skulle flanörerna kunna njuta av staden utan att störas av denna skamfläck som Gösta Åberghs funkisbygge har blivit med åren, alltmedan nästa kapitel i Slottsholmens historia håller på att skrivas.