LEDARE: Resultatet, premiären och skilsmässan

Så också denna, men trots det finns tre beståndsdelar som är väl värda att plocka fram: Resultatet - vilket avser hur valresultatet bör tolkas, premiären - Jimmie Åkessons debut och skilsmässan - det gräl inför öppen ridå som de rödgröna bjöd åhörarna.Den borgerliga regeringen omvaldes, om än som minoritetsregering. Mona Sahlin har svårt att inte se med bittra ögon på detta faktum och det låter hon också åhörarna förstå genom att i flera replikskiften och i sitt inledningsanförande peka på att Sverige har gått från en majoritets- till en minoritetsregering. Den anklagande tonen gör det enkelt för åhöraren och betraktaren att tro att hon lastar Reinfeldt och Alliansen för att ha hamnat i denna position och som vore minoritetsregerandet något udda för svensk politik. Snarare är majoritetsregerandet det avvikande. Eftersom detta är något Sahlin återkommer till gång på gång måste frågan ställas - Hur hade Sahlin önskat att regeringsfrågan skulle lösas? Vilken universallösning i detta parlamentariska läge har Sahlin? Snart borde hon vara svaret skyldig.Den sverigedemokratiska premiären med Jimmie Åkesson i talarstolen var en annan del av partiledardebatten som är värd att notera. Aldrig har väl invandrings- och integrationspolitik debatterats så mycket som i gårdagens debatt. Åkesson försökte frammana bilden av att det är de etablerade partierna som splittrar Sverige - inte hans egen politik som av väldigt många uppfattas som både segregerande och som tydlig "vi och dom"-politik. Om någon tvivlat på huruvida Sverigedemokraterna är ett enfrågeparti framstod detta med all önskvärd tydlighet i gårdagens debatt. Alla frågor och alla svar, i Åkessons värld, landar i invandringen. Ett tydligt exempel på detta var då KD-ledaren Göran Hägglund bad Åkesson att precisera vilken politik partiet har i vårdfrågor och Åkesson väljer att enbart fokusera på annat - med anknytning till SD, stämningar i samhället och invandringen - som Hägglund även ställt frågor om. Miljöpartiets Peter Eriksson gjorde också ett mycket bra inlägg i debatten om Sverigedemokraternas politik genom att lyfta blicken från dagspolitiken och se till vilka framtidsvisioner hans eget parti har och ställde dem i kontrast mot vad han uppfattar att SD har för visioner. En visionär debatt behövs utan tvekan i svensk politik av i dag. Denna diskussionstråd som Eriksson drog i är betydligt mer fruktbar, entusiasmerande och intressant än Mona Sahlins angreppssätt där hon ger sig in på det nya riksdagspartiets historia. Och det gick att ana att Åkesson väntat på tillfället att få ge Sahlin svar på tal: "Mona Sahlin påstår att mitt parti har rasistiska rötter, men det var inte mitt parti som tog initiativet till rasbiologisk forskning", sa han i talarstolen.Sedan den rödgröna samarbetstrojkan bildades har två block stått emot varandra. Kanske allra tydligast framstod detta i riksdagens kammare före valet, då varken någon alliansföreträdare eller någon rödgrön företrädare opponerade mot någon i det egna lägret. Det fanns helt enkelt inte på kartan före valet i höstas. I går bröt Lars Ohly trenden. Han var tuff mot sina forna koalitionskamrater och anklagade bland annat Peter Eriksson för att ljuga angående uppgörelsen om Afghanistan. De hårda orden och det faktum att Ohly väljer att offentligt kritisera de tidigare samarbetspartierna så tydligt och offensivt gör det mer än uppenbart att skilsmässan de tre partierna emellan är genomförd.

Ledare: Resultatet, premiären och skilsmässan

Partiledardebatter efter en intensiv valrörelse, då dessutom sittande regering får förnyat förtroende, tenderar att bli en extraföreställning av det vi redan sett och hört.