Miljöpartiets dag på den undersköna kalkstensön erbjöd den största miljösatsningen i modern tid, åtminstone om man får tro dess fyra stolta upphovsmän. Inte så vidare värst ögonbrynshöjande på de grönas dag, kan tyckas. Dock kom satsningen från Alliansen.
Sverigebygget, så kallas den massiva satsningen på bostäder och infrastruktur som ska bistå regeringen att leva upp till sitt nyligen stiftade löfte om fem miljoner människor i arbete 2020. Sammantaget rör det sig om investeringar för cirka 400 miljarder kronor under perioden 2017-2035.
Märkvärdigast är förslaget om helt nya stambaneförbindelser för höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Med nya stambanor förväntas restiden från huvudstaden till västkusten bli två timmar. För att komma till rikets tredje största stad skulle man få lägga till en halvtimme. När Fehmarn bält-förbindelsen i Danmark står färdig, ligger nordtyska städer som Hamburg på fem timmars avstånd. Detta samtidigt som de befintliga stambanorna mellan landets tre största städer frigörs för mer godstrafik. Allt som allt är det den största infrastrukturinvesteringen sedan framväxten av dagens järnvägsnät på 1860-talet.
För att finansiera den nya stambanan kräver regeringen motprestationer av landets kommuner och regioner. Alliansen vill att de ska medfinansiera järnvägsutbyggnaden och bidra till byggnationen av de 100 000 bostäder som också utgör en betydande del av paketet. Inspirationen hämtas från det så kallade Stockholmslyftet, där man utgick ifrån samma överenskommelse mellan stat och kommun, i utbyte mot ett utbyggt tunnelbanenät och 78 000 bostäder i huvudstadsområdet.
Tjust får i sedvanlig ordning inte se någon ny räls läggas till Västervik. Närmaste anhalt till höghastighetstågen blir Linköping. Emellertid är projektet så pass massivt att det lär få dynamiska effekter som sträcker mot Gamlebyviken. För kommer världen närmare Linköping, så kommer den trots allt också närmare Tjust. Mer glädjande än rälsen är i sådana fall att regeringen äntligen tar tag i frågan om att uppluckra det för kommunen så hämmande strandskyddet, vilket kommer möjliggöra nybyggnationer i strandnära miljöer längs skärgårdskusten.
Men reformen kan inte enbart betraktas som ett godtemplarprojekt med det enda målet att bygga landet bättre, den måste även betraktas som ett skarpladdat vapen i valrörelsen. Att satsningen presenteras på de grönas dag är nämligen ingen slump. MP skördar för tillfället stora framgångar bland storstadsväljarna och när det kommer till infrastruktur, är deras paradfråga höghastighetstågen. Dessutom har inte allianspartierna råd att förlora kommandot över bostadsfrågan om de även fortsättningsvis ska ha makten över Stockholm.
Så även om landsbygdskommunerna längs stambanorna får ta del av Sverigebygget, kommer man inte undan att det hela slutligen är att betrakta som en storstadssatsning med delmålet sätta stopp för vänstern framgångar i landets tre största städer.
Som landsbygdsbo må man förstås tycka ett och annat om det ständiga försakandet av tvärbanornas Sverige. Sverigebygget kan dock visa sig vara tillräckligt lockande för att allianspartierna ska hitta tillbaka till den räls som tar regeringen mot en tredje mandatperiod.
Valet är således långt ifrån avgjort.