En växande skara röster kräver att försvarsfrågan flyttas upp på dagordningen. På internet cirkulerar upprop. Och i den politiska debatten börjar allt tyngre namn sätta press på regeringen.
Försvarsmaktens problem handlar både om materiel- och personalförsörjning. Yrkesarmé visade sig vara för dyrt. Försvarsjobben attraherar visserligen unga. Men de låga lönerna stöter efter några år bort soldater och sjömän. En fungerande rekrytering är inte detsamma som en fungerande personaltjänst. Det gäller också att få folk att stanna och utvecklas i sitt arbete.
När det gäller materielen finns det en del nymodigheter ute på förbanden. Men viktiga förmågor som luftvärn och artilleri har inte uppgraderats på länge.
Svenska Dagbladets PJ Anders Linder påpekade i en ledare (6/9) att punktvisa materielbrister kan få de anställda att förlora förtroendet för organisationen som helhet. Försvarsförmågan är ett system av byggsatser som kompletter varandra. Det spelar ingen roll om vi har moderna fartyg om deras luftvärn inte kan skydda dem mot angrepp. En kedja är inte starkare än sin svagaste länk.
Det nya JAS-beslutet är symptomatiskt för feltänkandet. Nya flygplan kommer, men inte i tillräcklig numerär för att lösa sina uppgifter. De kan användas på uppvisningar men inte för att uthålligt freda luftrummet.
Situationen att Försvaret inte har förmågan att skydda Sverige är i och för sig inte ny. Uppgifter, doktrin, resurser gick åt olika håll redan på 90-talet. Men det som ger den nya debatten särskild glöd är utvecklingen i Ryssland.
Moderate riksdagsmannen Mats Johansson redogjorde i en läsvärd artikel i Dagens Nyheter (4/9) för det snabbt förändrade läget i det stora landet. Putins regim blir alltmer repressiv, hot och maktspråk används i ökande grad mot grannar, krigsmakten rustas upp på ett forcerat men väl planerat och finansierat sätt. Till detta ska läggas det faktum att USA minskar sin närvaro i Europa, och att EU-länderna rustar ned på grund av den ekonomiska krisen. Frågan är om maktbalansen i Östersjön någonsin varit så snedfördelad.
Regeringen borde lyssna till kritiken från de egna leden. Försvarsvänner som Linder och Johansson har inte varit besatta av frågan. De har gett Reinfeldt och Borg tid och ro att jobba med ekonomin och krishanteringen.
Men nu finns ett annat reellt behov som ingen stat kan bortse ifrån. Försvaret har alltid varit en moderat kärnfråga. Även ledarna i de nya Moderaterna bör visa att de förstår ämnets vikt. Annars kan man vara på väg mot en valrörelse samtidigt som man har ett myteri på halsen. Sverige är värt att försvaras. Att se till att det kan försvaras är varje regerings viktigaste uppgift.