Det är en tillspetsad tolkning. Talar man med enskilda poliser menar de att de visst rapporterar tillbud och arbetsskador av betydelse. Det är ju ofta händelser som handlar både om försäkringar och om tredje person. Mycket av polisens arbete sker i full insyn. Det är få yrken där det skulle vara svårare att mörka allvarliga händelser.
När det gäller mindre incidenter medger många poliser att rapporteringen är mindre men det beror på ganska självklara skäl.
En första anledning är att själva rapporteringsformen är omständlig och tidsödande. Enskilda poliser berättar att när de går in i datorn för att rapportera en incident möts de av ett datasystem som framförallt verkar vara intresserat av händelsen ska kategoriseras via olika alternativ i rullistor. Känslan av att förmedla en erfarenhet går förlorad och poliserna vill inte lägga två timmar på att göra statistikernas jobb.
En mer allvarlig förklaring till att många händelser inte rapporteras är att poliserna anser det lönlöst. Många av tillbuden och arbetsskadorna i polisyrket uppstår i samband med ingripanden. Egentligen ska poliser behöva tåla våld, hot och andra övergrepp lika lite som vanliga medborgare. Men tyvärr tycks det som att domstolarna ofta anser att poliserna faktiskt får räkna med att bli illa behandlade.
Senast i förra veckan nekade en domstol skadestånd till en polisman från Falkenberg som blivit kallad rasistiska tillmälen och blivit spottad i ansiktet. Polisen hade inte ens deltagit i ingripandet, utan tvärt om backat undan, men ändå blivit måltavla. En mörkhyad polis ska tydligen tåla både rasistiska glåpord och spottloskor bara därför att han är polis.
Från i våras finns en uppmärksammad dom i Gällivare där en lärare nekades skadestånd för misshandel att utsatts för eftersom hans yrke kunde jämföras med polisens. Om lagen anser att poliser ska räkna med att slås och spottas på lär de inte ödsla tid på att rapportera sådana händelser.
Ingenting har framkommit som bevisar att polisen skulle vara mer sluten än andra arbetsplatser. Men kanske pekar nyheten om att polisen inte rapporterar tillbud på något mer allvarligt än en kåranda. Att samhället har börjat acceptera våld som något normalt.