Han får lovord för att han är en retorisk talang, Håkan Juholt. Det är säkerligen hans främsta fördel. Men samtidigt blir hans upprepade oneliners och kommentarer något uttjatade när de inte fylls med innehåll. De är och förblir, än så länge, tomma floskler.
I helgen möttes ett antal socialdemokratiska potentater i det så kallade förtroenderådet som träffas mellan de ordinarie partikongresserna. Det kunde ha varit bättre förutsättningar att träffas under. Usla mätningar både för Socialdemokraterna och Håkan Juholt Dessutom publicerade Aftonbladet på lördagen en inspelning av tidigare ministern Björn Rosengren som varit på middag med Thomas Östros och Sven-Erik Österberg där de diskuterat Juholts framtid och där de, enligt Rosengren, kommit fram till att "Juholt måste gå".
"Vi har högre ambitioner", brukar Juholt säga. Så må det vara - men hur ser de ut? Är det högre skatter som han själv indikerar eller är det ett accepterande av den borgerliga skattepolitiken som Pagrotsky önskar? Vad ska gälla? Är det okej med vinstintressen i vården som S-kongressen beslutade 2009 eller är det finito - som Juholt verkar förorda? Frågetecknen är fler än utropstecknen.
Parallellt med detta gav Juholt i sitt tal till förtroenderådet bilden av ett Sverige närmast i upplösningstillstånd av hur illa det är ställt med styret av vårt land. Det är svårt att ens i sin vildaste fantasi tro att Juholt träffat några andra än de närmaste sörjande bundsförvanterna under sin "förlåt mig-resa" genom landet. Väljarna har högre ambitioner än att snyfta med i obegripliga socialdemokratiska "förlåt mig-turnéer". Väljarna vill se resultat och det är vad regeringen förmår att leverera, trots internationell finanskris.
I morgon publicerar SCB sin stora mätning över partisympatier som görs en gång i halvåret med 9 000 intervjuade.