Det var under måndagen som SKL presenterade sin rapport om ett eventuellt läns- och landstingsbyte för Västerviks och Vimmerby kommun. Mestadels talar rapporten för att bytet, trots en del administrativa snårigheter, skulle gå förhållandevis smärtfritt. Det är glädjande besked för kommuninvånarna om man ska tro Västerviks-Tidningens tidigare frågor till läsarna, där en rungande majoritet sympatiserat med idén om ett länsbyte. Om tidningens slutsatser motsvarar allmänhetens uppfattning, skulle det skrivas svensk administrationshistoria eftersom en kommun av vår storlek aldrig tidigare bytt såväl län som landsting.
För Östergötland blir inte bytet någon nämnvärd ekonomisk last. Utjämningssystemen fungerar nämligen på så vis att varje län får ungefär samma skattekraft för varje kommuninvånare, oavsett var i landet man bor. Däremot finns en mängd ekonomiska fördelar för vår kommun. Om kommunen bytte län, skulle man få möjlighet att sänka kommunalskatten samtidigt som skulle kunna bli en del av en östgötsk arbetsmarknadsregion. Dessutom skulle ett länsbyte innebära att kommuninvånarna undkommer landstingets skattehöjning om 50 öre som i dagarna röstas igenom av den rödgröna landstingsmajoriteten.
Vad som oroar SKL är sjukhuset. Om Västervik byter länstillhörighet riskerar sjukhuset få ”konkurrera” mot universitetssjukhuset i Linköping. Särskilt eftersom sjukhuset i Västervik då inte skulle ta hand om patienter från kommunerna söderöver. SKL vill därför att man utreder sjukhusfrågan vidare. Även om varningsorden bör tas på allvar, finns det inga garantier för att ett länsbyte skulle äventyra sjukhuset. Inte heller att bytet utesluter nya möjligheter för Västervik som sjukvårdsstad, särskilt om också Vimmerby byter län. Dessutom bör man påminna sig om att Västervik hamnar i samma situation om det endast är Vimmerby som lämnar länet och då blir sjukhuset knappast hjälpt genom att tillhöra Kalmar län.
Sjukhusproblematiken till trots, anser SKL att det finns tillräckligt mycket som motiverar ett länsbyte för att kommuninvånarna bör få ett stort inflytande i processen. Kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M) vill därför att kommuninvånarna ska få folkomrösta om länsbytet 2018. Även om regeringen avgör frågan är det hedervärt av kommunalrådet att inte vilja gå över väljarnas huvud i en fråga som inte bara är en fråga om kronor och landstingsören. Länsbytet har trots allt kulturella och ideologiska dimensioner som inte ska viftas bort av de som instinktivt motsätter sig ett byte – det är frågan om var Tjust hör hemma.
Känner kommuninvånarna att man delar grundläggande värderingar med södra länsdelen när den betraktar omfattande skattehöjningar som receptet på befolkningstillväxt? Vill tjustborna – i samband med ett framtida bildandande av storregioner – ha sin residensstad i Kronoberg eller Östergötland? Anser norra länsdelen att framtiden ligger i norr eller söder? Det är ödesfrågor med betydelse långt bortom mandatperioden.
Därför bör länsbytet avgöras av kommuninvånarna och om så sker, talar allt för att kommunens landstingspolitiker gör bäst i att börja drilla på det östgötska tungomålet.