I en kommentar till Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckströms uttalande om att svenska företag har svårt att hitta rätt kompetens efterlyste han att näringslivet måste bli bättre på att rekrytera invandrare
Vidare visar statistiken att det tar i snitt 7 år för invandrande kvinnor att komma ut i arbetslivet. Bland invandrare som bott i Sverige mindre än 2 år är bara 30 procent i arbete och för invandrarungdomar är läget särskilt allvarligt. Här är var tredje invandrare mellan 19 och 24 år är arbetslös. För 3 år sedan var den siffran var femte. Det är en tickande bomb.
När ett flertal politiker, debattörer och journalister den senaste tiden på ett helt annat sätt än tidigare börjat diskutera integrationens utmaningar utifrån framför allt kulturella och politiska perspektiv har näringslivet tyvärr lyst med sin frånvaro.
Därför skulle det vara väldigt lyckat om ett antal näringslivstoppar gick samman, kanske under ledning av Svenskt Näringsliv, och i ett gemensamt utspel gav sin version av vilka utmaningar och lösningar som finns för att flera invandrare ska få jobb.
Det skulle kunna handla om vad man vill se när det gäller betygsverifikationer. Vilken språknivå som är absolut nödvändig för ett arbete? Eller varför man inte anser att ett visst arbete går att kombinera med ett religiöst klädesplagg.
Men det finns goda exempel. Gnosjö är ett av dom. För andra året i rad blev kommunen 2010 utnämnd till årets integrationskommun av tidningen Fokus. Receptet enligt en kommunalpolitiker har varit att näringslivet mycket aktivt tagit del i integrationsprocessen från start.
Alliansens etableringsreform som trädde i kraft förra året fokuserar på att nyanlända snabbt ska lära sig svenska och komma i arbete. Det är bra. Att det bara är 5 av 10 invandrare med en akademisk examen som arbetar inom det man utbildat sig för tyder på att integrationsprocessen inte fungerar. Det är lätt att föreställa sig den frustration som många invandrare måste känna.
Nästa steg måste vara att sänka arbetsgivaravgifterna och leta efter konstruktiva förändringar av LAS för att sänka trösklarna till arbetsmarknaden. Med den ökande ungdomsarbetslösheten som nått katastrofala tal bland invandrarungdomar är det nödvändigt.