Mörka inte - Reinfeldt har listan

Statsministern och oppositionsledaren höll sina sommartal i Stockholm i helgen. I och med det steg valtemperaturen ytterligare.

Västervik2010-08-17 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Årets tal i Almedalen innebar för statsministern en retorisk förändring - från den tidigare statsmannamässiga rollen till den mer konfrontativa men ändå tydligt sakliga partiledarrollen. Det har varit en god strategi att vara lyssnande, lyhörd och lagom under mandatperioden - det har givit ett stort folkligt förtroende. Nu är det valrörelsehumöret som är påkopplat och väl är det. Arbetslinjen med jobbskatteavdragen var i fokus i Reinfeldts tal - med löften om ytterligare jobbskatteavdrag, skattesänkningar för löntagare och för pensionärer om de offentliga finanserna tillåter. En av de stora förtjänsterna i hans tal var att han redogjorde för sambanden mellan arbete, välfärd och trygghet och redogjorde för hur han och Moderaterna ska åstadkomma de prioriteringar som utfästs. Sahlins största kritik av regeringen i sitt tal gällde skattesänkningar, samtidigt var det stora numret i hennes tal ett skattesänkarlöfte. Pensionärerna ska få sänkt skatt, så att inkomsttagare och pensionärer beskattas lika, det är Sahlins mål. Hur ska då allt som Socialdemokraterna lovar finansieras. Vi snackar miljarder. Inget om det nämndes i talet. Lovas det, bör det konkretiseras - väljarna är smartare än att bara suga i sig floskler och tomma ord. För den som vill ha svar på hur Socialdemokraterna ska finansiera sina löften rekommenderas statsministerns tal som finns på nätet, för Reinfeldt har den socialdemokratiska skattehöjningslistan. "Kasta ut det lilla konservativa ytterkantspartiet från allt inflytande över familjepolitik och jämställdhet", uppmanade Sahlin sina sympatisörer. Förmodligen avsågs Kristdemokraterna, det parti som har en stor majoritet bakom sig i fråga om att minska detaljregleringarna i familjernas liv - partiet som säger ett tydligt nej till kvoterad föräldraförsäkring. Det återstår att se vilket inflytande de olika partiernas prioriteringar får nu när arbetet med de gemensamma valplattformarna går in i slutskedet. Men det som oroar mest med en eventuell rödgrön regering är att det lilla socialistiska och exkommunistiska ytterkantspartiet skulle få ett konkret politiskt inflytande. Och är man inte orolig över det, finns det ett annat ytterkantsparti att oroa sig över i den rödgröna konstellationen. Det är nog ingen djärv gissning att samarbetspartierna i dagarna orsakar en viss oro inom den tidigare så självsäkra socialdemokratin.