Björklund började arbeta med skolfrågor på 90-talet, när han blev skolborgarråd i Stockholm. Han säger att det var många som då utmanades - det pedagogiska etablissemanget, den socialdemokratiska utbildningspolitiken och även borgerligheten som han tyckte mest talade om friskolor och individuell valfrihet.
- Bildningsskolan och kunskapsfrågor hade helt tappats bort, enligt Björklunds historieskrivning.
Nja, riktigt så var det nog inte.
Det fanns en grund, när Björklund inledde sitt arbete.
Ja, det fanns till och med stödjepunkter i motståndarlägret.
Det ter sig ju som en gåta att den socialdemokratiske politikern Bengt Göransson, född 1932, sinnebilden av ett borgerligt bildningsideal, på 80-talet var ansvarigt statsråd när 50-60-talens skolreformer började avsätta sina första sorgliga resultat. Exempelvis med sin satsning på matematik tycks Göransson ha insett vad som höll på att ske, men det förslog inte.
Det hjälpte heller inte att motståndet mot ”flumskolan” samlades i en Kunskapsrörelse, med medlemmar från vänster till höger. Företrädare för den tidens tokvänster slog följe med vad de dominanta skolreformatorerna såg som stofiler.
Kunskapsrörelsen reagerade, långt innan Jan Björklund började arbeta med skolfrågor, mot sänkta ambitioner, dålig disciplin/arbetsmiljö och nedvärderingen av lärarens roll.
Men det dröjde 30 år innan de skolpolitiska höjderna erövrades. Det är nu 30 år av misslyckanden som måste rättas till.
1991 kommunaliserades skolan. Björklund säger i Neo att kommunalpolitikerna inte är mogna uppgiften. De har inte begripit att kunskapsuppdraget är skälet till att vi har en skola.
Folkpartiet är dock ensamt i regeringen om att se ett förstatligande som en nödvändig förutsättning för att skolan ska komma på rätt köl.
Under tiden finns en del att göra – för krisrapporterna fortsätter att strömma in. De allra flesta elever trivs i skolan och lär sig åtskilligt. Men enligt mätningarna inte tillräckligt.
Att läraryrket alltjämt har låg status framgår av att alla som söker till lärarutbildning kommer in. Och bristen på lärare i naturvetenskaperna är skriande.
Årligen utbildas bara en handfull nya lärare i kemi - för hela landet!
Vi måste kanske omskola svenskalärare till matematiklärare, säger Björklund.
Utbildningsministern mobbas från vänster för sitt förflutna i försvaret, där han slutade som major.
Vi vet inte hur han lät då. Men sådant läget är får han gärna ryta till på skolgården. Och i regeringen.