I regeringsställning bara några år in på 2000-talet är den moderata politiken dessvärre en annan. Tillsättningen av Sten Tolgfors som försvarsminister var ett steg i riktningen mot att förflytta makten över försvarspolitiken från försvarsministern till finansministern.
I början av juni kommenterade generalmajor Karlis Neretnieks situationen i det svenska försvaret med att Gotland skulle falla på sex timmar. Det var en alarmerande bild han satte. I förrgår var överbefälhavaren Sverker Göransson ute i hetluften och kommenterade det svenska försvaret. Han menade att någon av försvarsgrenarna troligen måste skrotas om försvaret inte tillförs mer pengar. Det är ännu mer alarmerande.
Parallellt med detta klappar regeringen Reinfeldt nöjt sig själva på huvudet och konstaterar att försvarets budget är i balans. Krav på mer resurser till försvaret avfärdas med att statliga myndigheter har till uppgift att rätta sin mun efter matsäcken.
Men om dessa helt uppenbart inte fått eller kommer att få tillräckligt med resurser, då är det av betydelse att reagera. Uppgifter har getts försvarsmakten, de måste ha resurser nog att kunna lösa dem. Givetvis är det därför helt i sin ordning att överbefälhavaren hojtar till när han ser det som en omöjlighet att bibehålla den kvarvarande spillran av det en gång stolta svenska försvaret om det inte ges några tillskott i försvarsbudgeten.
Att i den praktiska politiken ha ambitionen om ett starkt svenskt försvar är måhända ingen röstmagnet i sig - för diverse varianter av nya, enda och moderna moderater är försvaret således heller inget att prioritera. Röstmaximering kräver att heliga kor slaktas.
Istället är det Kristdemokraterna, Folkpartiet och Sverigedemokraterna som kräver ökade anslag för att bland annat inte försämra försvarsförmågan och för att kunna göra de satsningar som krävs på uppgraderade Jas 39 Gripen. Moderater hänvisar till den försvarsberedning som kommer att arbeta framgent inför försvarsbeslutet 2015 - men vad har Moderaterna för vision, för ingångsvärden? Vad vill Moderaterna med vårt svenska försvar?
Att komma dragandes med att Moderaterna genom tiderna alltid stått upp för ett starkt svenskt försvar, är säkerligen argument som inte går igenom den nymoderata försvarsmuren. Partitradition och ideologiska grundstolpar är uppenbarligen inget som en modern arbetarpartist ska lägga någon större vikt vid. Däremot hävdar moderater ständigt sitt ansvarstagande. Ansvarstagande i försvarspolitiken stavas inte bara budgetbalans, utan också balans mellan uppgifter och tillskjutna medel och balans i synen på omvärld och hotbild.
Att lyssna på varningsklockorna idag är att ta ansvar för morgondagens försvar.