Matfusket måste få konsekvenser

Vi tar inte matfrågor på tillräckligt allvar i Sverige. Avslöjandet om bedrägliga varor i frysdiskarna är en påminnelse om den kapplöpning mot avgrunden som pågår på världens matmarknad.

Oxfilé eller fläskfilé - hur ska man veta? Foto: Åke Hultberg/Scanpix

Oxfilé eller fläskfilé - hur ska man veta? Foto: Åke Hultberg/Scanpix

Foto: ÅKE HULTBERG/HEAT AB

Västervik2012-11-26 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

350 000 portioner falsk oxfilé har enligt Svenska Dagbladet sålts i Sverige. Köttet var i själva verket fläskfilé som färgats och blåsts upp till oigenkännlighet.

Det finns de som rycker på axlarna och tycker att det är upp till folk själva att ta reda på vad som finns på deras tallrik. Men det är en minst sagt cynisk inställning. Som konsument på dagens livsmedelsmarknad måste man våga lita på märkningen av maten.

När ett företag falskmärker en vara luras inte bara kunden på pengar. Kunden utsätts också för fara. Livsmedelsverket rekommenderar till exempel gravida att bara äta fläskkött om det är väl genomstekt, eftersom det innehåller parasiten toxoplasma. Risken är förstås att konsumenten serverar köttet rosa, om man tror att det är nöt.

Därtill kommer problemet med överkänslighet för olika e-medel. I det senaste fallet, där ICA och Coop sålde falsk oxfilé, fanns e-medel som inte är tillåtna i kött, och som inte angavs i innehållsförteckningen.

Avslöjandet av storskaligt fusk visar att regelverket för märkning, spårbarhet, kontroller etcetera ännu inte är färdigutvecklat. Det är uppenbart att det behövs fler och tydligare regler. Det vore orättvist att lägga ansvaret på konsumenten, som omöjligen kan ta reda på allt man behöver veta om ett livsmedel. Handeln själva saknar uppenbarligen viljan eller kunskaperna.

Återstår då politiken. Den som tittar in på Eskil Erlandssons schema på regeringens hemsida får uppfattningen att han kunde lägga mer tid på att de komplicerade frågorna, och mindre på matresor.

En fråga att titta på är vilka följder svindleri med livsmedel får. Regler är ju inte till nytta om inte överträdelser får följder.

Rättspraxis är mycket mild, åtminstone så länge det inte kan bevisas att någon skadats svårt som en direkt följd av fusket. Den stora köttfärsskandalen för några år sedan slutade till exempel med att det ansvariga företaget fick böta 100 000 kronor, och två chefer fick dagsböter på vardera 10 000 kronor. Med tanke på vad ett stort livsmedelsföretag omsätter, och vad chefer tjänar, kan summorna nästan tolkas som en klapp på axeln.

Tuffare påföljder, i alla led där ansvar finns, skulle kunna skydda konsumenterna. I väntan på att lagstiftaren vaknar är det dock vi konsumenter som själva måste vara vaksamma. Den bästa garanten vi har är än så länge att köpa svenskt och närproducerat odlat kött.

Sverige har världens tuffaste lagar för djuruppfödning. Vi använder minst antibiotika. Det kalla klimatet och jordbrukets infrastruktur minskar risken för smittor. Fusk blir dessutom mer socialt kostsamt ju närmare producenten är konsumenten. Vissa varor lämpar sig sämre för en global marknad.

Läs mer om