Utbildning är viktigt och Socialdemokraterna har rätt i att samhället investerar i barnens utbildning snarare än att samhället bekostar den nya generationens skolning. En hög utbildnings- och kunskapsnivå är avgörande för landets framtida välstånd. Tack och lov råder det en bred politisk enighet om detta.
Men att, som Socialdemokraterna nu föreslår, lägga till ett obligatoriskt skolår kan väl knappast ses som en investering i framtida kompetens och industriell konkurrenskraft, om man inte först får dagens nio obligatoriska årskurser att fungera.
Under det obligatoriska året på förskolan föreställer sig Damberg och Socialdemokraterna att barnen ska förberedas för skolan på ett så avgörande sätt att kunskapsinhämtningen underlättas under resten av skoltiden.
Retoriken går ut på att alla ska ha likvärdiga möjligheter i skolan och därför måste alla tvingas in i samma mall. Genom att slita alla sexåringar från hemmet antas förutsättningarna bli mer jämlika. Men skulle de 2 500 barnen som inte frivilligt går i förskoleklass få bättre förutsättningar till inlärning om de tvingades in i förskoleverksamheten?
Med kännedom om hur socialistisk jämlikhetsideologi fungerar är det inte orimligt att tänka sig det motsatta. Det vill säga att de barn som frivilligt stannar hemma fram till skolstarten rent av kan få en bättre start. Socialdemokraterna vill korrigera den ojämlikhet, som de uppfattar understöds av regeringens vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng.
I partiledardebatten framhöll Mikael Damberg att 13 000 elever årligen lämnar grundskolan utan att ha någon formell behörighet att söka vidare till gymnasieskolan. De är inte bara fem gånger fler än barnen som inte går i förskoleklass. Problemet är mycket, mycket större än så.
Socialdemokraterna verkar också inse detta, men väljer ändå att försöka göra ett stort nummer av hur en obligatorisk förskola skulle förbättra resultaten i skolan. Det finns all anledning att vara skeptisk till ett extra skolår, särskilt när dagens grundskola inte levererar vare sig de önskade eller förväntade resultaten.
Så som det ser ut nu verkar många elever behöva ett extra år efter grundskolan. Problemen i skolan tar inte slut där, de fortsätter under gymnasiet som många elever lämnar med studieresultat lika anmärkningsvärt dåliga som efter grundskolan. Även de studieförberedande gymnasieprogrammen redovisar svaga resultat. Vilket fått till följd att nivån på högskolornas och universitetens undervisning har fått sänkas för att studenterna inte har med sig tillräckliga kunskaper och färdigheter.
I det läget är det bättre att satsa på att förbättra dagens grundskola än att tvinga in alla sexåringar i en obligatorisk förskoleklass.