Lantbrukarna plågas av uppbökade åkrar med ekonomiska förluster som följd. Även villa- och sommarstugeägare drabbas när glupska grisar vänder upp och ned på en gräsmatta över en natt. Trafikolyckor med vildsvin har ökat markant bara på de senaste åren och med dem kostnaderna för försäkringsbolagen.
I den andra vågskålen ligger jakten. Många jägare uppskattar vildsvinsjakten och spenderar många kvällar i åkerkanterna. Vissa jägare betalar till och med ganska stora belopp för att jaga.
För att kunna skjuta fler vildsvin matas de i stor omfattning och då inte bara för att locka fram djuren till jakttorn. Många röster inom Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har förespråkat ett totalförbud mot utfodring. Med tanke på situationen i vissa delar av landet borde kanske ett förbud övervägas.
Egentligen är det märkligt att det är så svårt att decimera vildsvinsstammen. Jägarna säger sig vilja jaga och allt för många djur skadar jordbruket och trädgårdarna. Om det är så intressant att jaga vildsvin varför skjuts inte fler djur?
Av vildsvinsdebatten i lantbrukspressen har det framkommit att jägarnas lösning på problemet är att de ska motiveras med gratis jakt. Vilket går lite på tvärs med jägarorganisationernas tal om jakten som ekonomisk resurs, ofta med exklusiva slottsjakter som exempel. Ur markägarnas perspektiv har vildsvinen gått från att vara en potentiell inkomstkälla till en ren förlustaffär – inget betalt för jakten och dessutom kostnaderna för grisarnas härjningar.
Att landets jägare har tillgång till extremt inflytelserika intresseorganisationer som också omfattar ledande riksdagsmän är väl känt. Därför är det inte heller inte utan anledning som man bör fundera på i vilken omfattning som jägarorganisationerna påverkar Naturvårdsverket i beslut om, och framför allt återkallande av, godkännande av olika typer av vildsvinsfällor.
Eftersom intresset för vildsvinsjakt inte verkar vara så stort som det påstås måste jakten effektiviseras. Vilket i klartext innebär omfattande fällfångst.
Varför inte försöka att fånga in hela flockar? Det går naturligtvis att göra etiska invändningar mot fällfångst, vilket också görs. Men med tanke på de kostnader vildsvinen ger upphov till inom främst jordbruket och trafiken måste andra metoder än traditionell jakt användas.
Det är inte utan grund att påstå att en del av vissa jägares jaktetiska motstånd mot fällor grundar sig i att effektivare fångstmetoder skulle kunna göra markägarna/lantbrukarna mindre beroende av jägarna för att hålla efter vildsvinen.
Uppenbarligen kommer inte tillräckligt många vildsvin att tas av daga med vanlig jakt. I det läget kan inte Naturvårdsverket söla eller moralfilosofera alltför länge när det gäller att pröva nya typer av fällor.