Bakgrunden till avhoppet gäller en utskottsomröstning om huruvida folketinget ska godkänna en försäljning av aktieandelar i det statliga energibolaget Dong till den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs. Socialistisk folkepartis ledare Annette Vilhelmsen har varit drivande i processen men hennes partigrupp har inte hållit med. De har istället motsatt sig försäljningen med hänvisning till att Goldman Sachs använder sig av skatteparadis.
De interna konflikterna ledde till att partiet kom att koka över under torsdagen. Socialistisk folkeparti lämnar regeringen och Vilhelmsen meddelade i samma slag sin avgång som partiledare. Med henne följer sex ministrar och partiet bedöms av många danska kommentatorer vara i upplösningstillstånd
Trots att regeringen nu förlorar ett av sina partier kan Socialdemokraterna och Radikale venstre behålla makten med hjälp av Socialistisk folkeparti som stödparti. På så vis skulle man undvika nyval, men missnöjet med den danska vänsterregeringen är stort och den borgerliga oppositionen med liberalkonservative Lars Løkke Rasmussen i spetsen, lär göra sitt yttersta för att fälla den socialdemokratiske statsministern Helle Thorning Schmidt.
Den danska regeringsskandalen säger något väsentligt, också om svensk politik. Även om Thorning Schmidt ingick ett lösare samarbete med Socialistisk folkeparti inför folketingsvalet 2011, visar skandalen på vikten att verkligen känna sina koalitionspartier utan och innan.
I Sverige vill Stefan Löfven (S) gå till val för egen maskin, det vill säga utan att ingå i någon koalition före valet. Visst kan partier ingå samarbete först efter själva valutgången och därefter enas om en politik, även om det inte är särskilt uppriktigt mot väljarna. Dock kommer de partier som enas efter valet att vara oerfarna när det kommer till att kompromissa med varandra och riskerar att hamna i öppna konflikter vid känsliga frågor som den om Dong.
Vem som nu än vinner årets riksdagsval lär regeringen med all sannolikhet bli av det svagare slaget och därför kommer regeringspartiernas samarbetsförmåga att vara avgörande under valåret – där har regeringen en omistlig fördel som inte kan förbises av vänstern. Med tanke på de väldiga skillnader som finns bland de svenska oppositionspartierna i frågorna om vinst i välfärden, energi och skattesatser är det knappast otroligt att vänstern kan finna sig i samma sits som sina danska kollegor, om man inte på förhand enas kring ett gemensamt manifest.
Regeringspretendenten Stefan Löfven har alltså all anledning att dra lärdomar av det som nu händer på andra sidan om sundet.