Det har uppdagats att 9 av 21 landsting har haft olagliga rutiner. Uppgifter om patienter har läckt till patienternas banker i samband med att de betalat med kontokort. Organisationen Centrum för rättvisa har stämt Västerbottens läns landsting eftersom det vid minst 27 tillfällen delat uppgifter om vilken vård en patient har fått. Det har på kontoutdraget gått att utläsa att patienten bland annat besökt en psykiatrisk klinik. Detta trots att Datainspektionen för två år sedan fastslog att det är olagligt att sprida denna sorts uppgifter.
Bland de landsting som visat sig ha olagliga rutiner finns bland annat Kalmar, Kronoberg, Gotland och Jönköping. Alexandra Gillström som är jurist för Centrum på rättvisa menar att enskilda måste kunna lita på att myndigheter behandlar deras uppgifter på ett lagligt sätt och att många landsting har brutit mot lagen. Enligt Personuppgiftslagen ska myndigheter som kränker enskildas personliga integritet ersätta de drabbade. Västerbottens läns landsting har dock invänt att de inte behöver ersätta patienten i fråga då skadan är ”helt obetydlig”.
Det är inte ovanligt att det slarvas med integriteten på sjukhus, trots att det är särskilt viktigt att sekretessen gäller just där, då det rör sig om känsliga uppgifter. För en tid sedan drev Centrum för rättvisa ett annat fall som handlade om integritet inom sjukvården, då Uppsala läns landsting stämdes för att ha låtit en kommersiell TV-kanal filma en svårt sjuk man som vårdades i livets slutskede. Landstinget fälldes och blev skadeståndsskyldiga. Det finns grader av integritetskränkningar, men vad som är säkert att det är inte upp till landstingen att bedöma om kränkningen har skadat individen eller inte. De styrande politikerna och tjänstemännen bör garantera att rutinerna är så goda att integritetskränkningar inte behöver ske inom vården.
Att som enskild person driva ett fall mot myndigheter som har jurister med specialkunskaper på området är svårt. Att dessutom driva ett fall mot samma organ som man helt beroende av för vård kan vara påfrestande. Centrum för rättvisas arbete är därför särskilt betydelsefullt i dessa fall.
Centrum för rättvisa tar inget betalt av personerna de företräder och det är inte skadeståndet, i det här fallet om 10 000 kr, som är det viktigaste. För privatpersonen är det väsentliga att få rätt i att landstinget har brutit mot lagen då individen känt sig utlämnad.
Förhoppningsvis kommer fallet att bilda ny praxis på området, som leder till att fler landsting förbättrar sina rutiner. Politiker inom region och landsting kanske då också i framtiden ser till att systemen garanterar den enskildes integritet, utan att det först behövs en rättslig prövning. Behandlingen av personuppgifter kan då i framtiden ske i enlighet med rätten till personlig integritet.