I förra veckan kunde ledaren för Greklands konservativa parti Ny Demokrati, Antonis Samaras, meddela att en ny regering äntligen är på plats efter det nyval som gick av stapeln förra söndagen.
Krisen lockade väljare till mindre och mer extrema partier i parlamentsvalet för två månader sedan, det fick som följd att en regering inte kunde bildas, där av nyvalet för en dryg vecka sedan.
I detta nyval uppfylldes inte de värsta tänkbara scenarierna som att ett liknande parlamentariskt läge skulle uppstå eller att ytterlighetspartierna skulle få majoritet. Men det är ingalunda så att motståndet mot besparingarna har tystnat. Motståndet mot nedskärningspolitiken kanaliserades tydligt i vänsterpartiet Syriza som gick starkt framåt och i flera mindre partier. Stödet för fortsatt sanering och eurouppbackning kanaliserades främst genom att väljare gick till Ny Demokrati. Ny Demokrati blev störst, tätt följt av Syriza. Socialdemokratiska Pasok backade i valet och är tredje störst i parlamentet.
Traditionellt sett har Pasok och Ny Demokrati växlat om makten i Grekland, på så vis är det historiskt att Socialdemokraterna har blivit passerade i årets bägge val. Pasok utgör med andra ord inte längre den starkaste rösten mot Ny Demokrati och nu finns dessutom Pasok och ytterligare ett vänsterparti med som koalitionsparti i regeringen. Partierna i regeringen är ense om att fortsätta den ekonomiska saneringspolitiken och att förhandla fram delvis nya villkor för nödlånen hos EU.
Ett steg på vägen är taget, grekerna har en ny regering.
Efter veckans EU-toppmöte vet vi om vi kan bocka av ytterligare punkter på att göra-listan för att avvärja den akuta ekonomiska krisen i Grekland.