Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Även liberaler är förtjusta i sina ikoner - Björklund refererade till en gammal västsvensk FP-profil och talade om vänsterliberalism och frisinne. Kanske ett grepp för att blidka dem som menar att majoren är för högerinriktad eller allt för kravfokuserad i sin retorik.De flesta kravdiskussioner som pågått i Folkpartiet de senaste åren har på intet vis varit fel i sig - ofta välmotiverade efter åratal av skolflum och bristande ansvarskänsla i samhället. Poängen med kraven är inte kraven i sig, även om det verkat så emellanåt, utan vad kraven ska leda fram till. Men ibland blir det för mycket av Björklunds kravställande och tvångsåtgärder. För att en diskussion om förbud eller krav ska uppkomma bör ett reellt problem föreligga. Det senaste i raden av krav gäller att föräldrar till skolbarn ska kunna tvingas vistas i skolan tillsammans med sitt barn om barnet missköter sig. I många skolor fungerar det så i praktiken redan i dag, fast utan tvång - om en elev missköter sig, uppmanas föräldern närvara i klassrummet. Om föräldern vägrar - då kanske det finns anledning för skola och sociala myndigheter att titta vidare på saken och kanske kommer man då orsaken till barnets utåtagerande beteende på spåret. Och det måste vara det centrala - att hjälpa barnet. En annan fråga som bör ställas är om det verkligen är lämpligt att ha en vägrande förälder i skolan - kanske skapar det ännu fler problem och mer oro? Visst finns det föräldrar som bryr sig ytterst lite om sina barn och sina barns skolgång. Och en diskussion om föräldraansvar bör alltid vara aktuell. Men är detta ett så stort problem att vi måste lagstifta om tvång? I övrigt då? Björklund vill driva på för en satsning på elevhälsan och Björklunds analys, att lärare utför uppgifter som egentligen borde åligga elevhälsovården, är helt rätt. I förslaget finns mycket lärartid att spara till undervisning och allra viktigast - eleverna får större tillgång till professionellt stöd och omvårdnad. Inom äldreområdet hördes det gamla slagordet valfrihet nämnas: "välja mat"-garanti, "ut och gå"-garanti och en parboendegaranti utlovades. Positivt.Opinionsläget är jämnt. Sifomätningen som presenterades i söndags visade ett knappt borgerligt övertag, men med tanke på felmarginalen - i praktiken dött lopp. Traditionellt FP-röstande väljargrupper som akademiker och storstadsbor uppger nu i högre grad än tidigare att de kan tänka sig att rösta på Miljöpartiet. Det är främst ur dessa grupper folkpartisterna borde vara intresserade av att fånga väljare. Att vinna besvikna högerväljare flyttar bara procentenheter inom blocket. Men hur pass intresserade kan dessa grupper, som annars överväger FP men i år MP, tänkas vara av FP när nya kravförslag kommer varje vecka?Det borde finnas mer att ösa ur de liberala reserverna, alla nya förslag skulle inte behöva handla om krav och ordning. Valmanskåren har förstått att Björklund är en hårding och att ordning och reda är viktigt för FP. Men det finns också andra paroller som socialliberala väljargrupper säkert skulle kunna sätta värde på. Vad sägs om mer frihet, valfrihet och ödmjukhet?
