LEDARE: Klarspråk om skatter

Sättet skatterna används styr våra beteenden i långt fler avseenden än de flesta av oss är medvetna om. Momsen påverkar vad, och hur mycket, vi handlar. Arbetsgivaravgifter avgör hur lätt eller svårt det är att få jobb. Marginalskatterna bestämmer om det är lönt att arbeta extra eller inte. Möjlighet till olika avdrag stimulerar medborgarna till exempel till att hyra in hantverkare eller att starta eget företag. Genom skatterna påverkar politiken vår vardag ned i minsta detalj. Ofta är skatterna uttryck för en ideologi - som till exempel de höga arbetsgivaravgifterna. Men de kan lika gärna ha sin grund i en moralisk övertygelse - som punktskatterna på lyxkonsumtion. En som tycker att svenskarna kan för lite om skattepolitik är Eva-Lena Ahlqvist som tidigare var chef för ledarredaktionen på den politiskt oberoende tidningen Dagens Industri. Hon har nyligen gett ut en bok med titeln Klarspråk om skatter på SNS-förlag. Ahlqvist tyckte att politikerna gjorde skattedebatten så krånglig att det behövdes en "Skatter for dummies-bok". Sverige är ett av de länder i världen som tar ut mest skatt. Skatter är den största utgiftsposten i de allra flest hushåll. Ändå har de flesta svenskar bara små kunskaper om hur skatterna egentligen fungerar. Många vet inte ens hur mycket de själva betalar i skatt. En orsak är enligt Ahlqvist att politikerna inte anstränger sig för att vara pedagogiska. Tvärt om drar de sig inte för att lägga ut dimridåer om vad som är skatt och inte. Praktexemplet är den så kallade pensionärsskatten. Göran Persson skapade i valrörelsen 2006 pensionärsskatten som en retorisk figur för att smutsa ned Alliansens förslag om jobbskatteavdrag. Retoriken fungerade. Många trodde på allvar att skatten på pensioner hade höjts för att lösgöra pengar till de yngre som arbetade. I själva verket sänktes skatten på pensioner. Socialdemokraterna är naturligtvis inte ensamma om att försöka krångla till debatten. I årets valrörelse beskyllde Reinfeldt de rödgröna för att vilja införa en särskilt ungdomsskatt. Det var inte sant. Vad de rödgröna ville var att ta bort några av lättnaderna som kommit till för att göra det mer lönsamt att anställa unga. Det är dock inte samma sak som en ungdomsskatt. Årets valdebatt var egentligen inte mindre ideologisk än tidigare. Politikerna valde att lägga debatten på plånboksnivå, kanske därför att de fruktade att medborgarna inte skulle förstå den samhälleliga betydelsen av olika avdrag och skattesatser. Det kan så vara. Men precis som Eva-Lena Ahlqvist påpekar har detta delvis sin grund i att politikerna inte själva alltid talar klarspråk.

Ledare: Klarspråk om skatter