I det politiska landskap som nu ligger för Annie Lööfs fötter finns det utrymme att utmana på nya fronter. Det betyder inte per definition att Centerpartiet kommer att inta rollen som ett parti med nyliberala visioner om en minimal stat, ett samhälle fritt från traditioner och gemensamma normer och dessutom utan allmänna välfärdsinstitutioner. Men så låter det när örat läggs mot såväl vänsterdebattörer som en del kommentatorer och förväntat opartiska forskare.
Dessa samhällsaktörer vill utmåla Centern i allmänhet och Annie Lööf och några personer i hennes krets i synnerhet som nyliberala cyniker utan empati och i avsaknad av gamla fina centervärderingar.
Samtidigt som de underförstått kritiserar Centerpartiet för att välja Lööf underkänner de centerrörelsens medlemmar och betraktar sig som bättre väktare av centervärderingar än vad centerpartisterna själva är. Ingen kan väl ens komma i närheten av att förledas att tro att vänsterintellektuella någonsin vurmat för Centerpartiet.
I skörden av kommentarer under onsdagen var ett av de absoluta bottennappen Lars Pålsson Sylls. Han är professor i samhällskunskap vid Malmö Högskola och uttalade sig på SVT:s debattsida på nätet i går. I sin debattartikel "Annie Lööf är ingen riktig centerpartist" tecknar han bilden av ett centerparti som under Maud Olofssons tid blivit nyliberalt och att det kommer fortsätta gå åt det hållet med Annie Lööf som partiledare. Ord som "iskall" och "egoism" strömmar ur professor Sylls penna. Han grundar bland annat sin kommentar på ett positivt uttalande som Annie Lööf gjort om den nyliberala filosofen Ayn Rand.
Därefter går professorn bärsärkagång över allt vad intellektuell hederlighet och akademisk nyans heter och menar att "riktiga" centerpartister minsann borde välja någon annan till ledare och att partiet med Lööf riskerar att få en partiledare "med synnerligen unkna människo- och samhällsideal".
Man häpnar. Men låt oss fortsätta med nästa bottennapp, detta från gårdagens 22-sändning i TV4 Nyheterna. Bilden gavs att Lööfs politiska position inte diskuterats särskilt mycket före nomineringen och den politiska kommentatorn Helena Gissén fortsatte med att beskriva Lööf som "långt till höger". Vidare nämndes sådant som Lööfs engagemang för en förändrad arbetsmarknadslagstiftning och svenskt Natomedlemskap som intäkt för detta. Direkt efter det nämns en annan centerpartist som nominerats till partistyrelsen, Fredrick Federley, med kommentaren "har stuckit ut med direkt nyliberala åsikter, han vill till exempel avskaffa sexköpslagen. Det finns gräsrötter i Centerpartiet som undrar vad de här personförändringarna kommer att leda till".
Oavsett vilken etikett som används är det intressanta och nödvändiga politiska frågeställningar Lööf tar upp. Det handlar om ungdomsarbetslöshet och det handlar om resterna av vårt svenska försvar. Kommentaren om Federleys inställning till den svenska sexköpslagen är givetvis också spännande. För i just den frågan råder det i det närmaste tyckarförbud av det vänsterintellektuella etablissemanget. Vad man dock bör hålla i minnet är att det är Sverige som i ett internationellt perspektiv sticker ut med denna lag vars effekt inte är helt oomtvistad.
Kastar ut ordet nyliberal gör man i svensk politisk debatt när man vill smutsa ner en person, anklaga en politiker eller debattör för att vara cynisk och kylig. Det är så det är menat att uppfattas av dem som snörper på munnen och föraktfullt tittar in i kameran och uttalar ordet: "nyliberal". Oavsett vad begreppet egentligen står för har vänstersidan tagit det som gisslan, någon problematisering av etiketten görs naturligtvis inte.
Annie Lööf väcker helt uppenbart känslor. Även om det i de här fallen är negativa sådana måste det ändå ses som en tydlig intäkt för att Centern valt rätt. Som partiledare kan man inte vara omtyckt av alla. Politiken behöver profiler som sticker ut och väcker känslor med sina ståndpunkter.
Centerpartiet har med en enorm uppslutning nominerat Annie Lööf till posten som partiordförande. Den uppslutningen skulle hon definitivt inte ha fått om hon stod för en cynisk, iskall och människoföraktande politik. För varje sansad bedömare som har ett uns av insikt i centerrörelsen borde det vara givet.