Det sker stora förändringar inom idrotten. Om lite mer än en månad ska Riksidrottsförbundet välja ny ordförande. Allting talar för att det blir Björn Eriksson, ordförande i Friidrottsförbundet, som tar över efter Karin Mattsson Weijber. Idrotten har också fått ytterligare ett uppdrag från regeringen, att integrera nyanlända.
Idrott är ett utmärkt sätt att bli en del av en gemenskap, att utvecklas och att lära sig om föreningskultur och skaffa nya vänner. Idrotten är en av de starkaste grenarna det svenska civilsamhället vilar på.
Det är också just därför det är särskilt viktigt att politiken inte styr idrotten för hårt. Det gör att satsningarna inom idrotten sker där det finns pengar att hämta istället för att idrotten fritt får utforma sitt eget uppdrag. Idrottsrörelsen fungerar väl i Sverige, även när det gäller integration. Därför finns det en överhängande risk att politikerna i sin välvilja saboterar idrottsrörelsernas arbete. När politikerna försöker styra blir det inte alltid lyckat.
Tankesmedjan Idrottsekonomiskt centrum uppskattar kvinnors andel av svensk idrotts totala resurser till 20-30 procent. På elitnivå får kvinnor cirka 10-20 procent av den sponsring som investeras varje år. Det kan finnas flera orsaker till denna fördelning. En anledning till varför sponsringen är så pass mycket högre kan vara för att vinsterna i form av reklam är större för ett företag som sponsrar manlig idrott.
Många är de kommuner och statliga bolag som sponsrar idrottslag. Svenska spel kallar sig för svensk idrotts största sponsor. Svenska spel satsar på fem olika idrotter: fotboll, ishockey, handboll, bandy och innebandy. Svenska spel marknadsför sin satsning på Svensk damelitfotboll år 2014 som en ”storsatsning”. Det är en ökning med 60 procent sedan året innan, men stödet är fortfarande mindre än en sjättedel av vad Svenska spel satsar på herrfotbollens elitorganisation.
Svenska spels syfte bör knappast vara att få ut så mycket reklam som möjligt, då det står emot det statliga monopolföretagets mål om ansvarsfullt spelande. När stora delar av ett statligt bolags vinst satsas på idrott kan man tycka att bredd för idrotten borde vara ett kriterium för vad pengarna ska gå till. Det bör inte ligga på kommuner och statliga bolags bord att sponsra elitidrotten och elitidrottare med högre månadslöner än våra ministrar. Idrotten som är kommersiell måste kunna bära sig själv.
Trots att kvinnors och flickors idrottande är utbrett idag är det olyckligt att så lite av offentliga medel tillfaller denna del. För att kvinnor ska få samma möjligheter att utvecklas inom idrotten som män behöver resurserna fördelas jämlikt. Istället för att regeringen går in och styr idrottens mål bör den se över sitt eget bolag, Svenska spels, uppdrag och hur det fördelar sina medel.