Många skulle hävda att Schlaug därmed pricksäkert lyckats beskriva inte bara programmet, utan Miljöpartiets politik överlag. Det är de uppenbara motsägelserna som alltid har varit Miljöpartiets käpphäst.
Partiet vill bekämpa klimathotet men förordar ändå en forcerad avveckling av kärnkraften. Exemplet från Tyskland där MP:s gröna systerparti fått stort inflytande på energipolitiken visar att det leder till en ökning av utsläpp från fossila energikällor.
Vidare säger sig Miljöpartiet partiet stå för en grön livsstil, men de praktiska förslagens baksidor drabbar i huvudsak landsbygden. Och de som röstar på Miljöpartiet bor oftast i storstäder.
Miljöpartisterna berömmer sig ofta för att vara frihetliga i den lokala politiken. Men deras större visioner förutsätter maktkoncentration. Samhället ska omdanas uppifrån både ekonomiskt och socialt. Det kräver naturligtvis en omfattande kontroll och tvångsmakt, vilket dock partiet säger sig vara emot alla tendenser till.
Miljöpartiets politiska program har alltid varit självmotsägande. Därför finns det skäl att ifrågasätta om den konflikten inom Miljöpartiet verkligen handlar om meningsskiljaktigheter i sakfrågor. Praktiska motsättningar hade kunnat klaras ut genom att man helt enkelt lät partiet stå för både och.
Vad är det då som sker i MP? Varför motsätter sig den äldre generationen som Schlaug representerar förnyelsearbetet?
Ett tänkbart svar är att det handlar om ett av all politiks grundfundament, identitet.
Självbild och gruppsammansättning har stor betydelse för alla riksdagspartier. Men kanske lite mer för just Miljöpartiet. Den som varit på ett miljöpartistiskt partiarrangemang vet att klädkoden är minst lika strikt där som någon annanstans.
På 1980-talet skulle miljöpartister se ut som Åsa Domeij, bära kånken-ryggsäck och tro på homeopati. I dag ska de se ut som Gustav Fridolin, bo på svindyra Östermalm och jobba med media.
Kanske är det så att den yngre och den äldre generationen inte vill definieras av varandra. Deras identiteter krockar. Ska man vara coola eller alternativa? Är man samhällets elit, eller tittar man på från utsidan.
Konflikten är måhända inte ny. Miljöpartiet är likt alla de andra riksdagspartier en koalition av intressegrupper. Men de olika identitetsfalangerna har glidit så långt ifrån varandra att det kommer bli något av ett drama att följa arbetet med det nya partiprogrammet.