Årets Almedalsvecka är över. Centerpartiet hade som sista parti äran att hålla hov i Visby. Eller ära och ära, det är faktiskt något av en nitlott. Under söndagen – den åttonde dagen – har de flesta besökare rest hem och gatorna ligger tomma. I väntan på den annalkande Stockholmsveckan.
Därför kom också partiets förslag om att inrätta en global kriskommission som ska minska överanvändningen av antibiotika att hamna något i skymundan. Mer uppmärksamhet fick dock centern tidigare under veckan, då man presenterade en applåderad reformagenda för Arbetsförmedlingen.
Tillsammans med förslag som den kristdemokratiska visionen om avskaffade landsting och det av regeringspartierna presenterade, men av Moderaterna ledda, Sverigebygget, kom Alliansen att genomföra en förvånansvärt framgångsrik Almedalsvecka.
Regeringen lyckades visa att reformviljan fortfarande finns i koalitionen och oppositionen tycktes uppenbart tagen på sängen. Med tanke på opinionsläget, får man säga att dessa livstecken kom i grevens tid för Fredrik Reinfeldt.
Alliansens framgångar beror inte minst på att få saker gick oppositionens väg i Almedalen. I den mån vänsterpartierna fick uppmärksamhet, så var den knappast av godo.
Socialdemokraterna ertappades bland annat med att presentera en populistisk bankskatt som var helt identisk med ett förslag från Sverigedemokraterna, vilket återigen visar att de båda partierna har mer gemensamt än vad de löfvenska läpparna bekänner. Miljöpartiets Åsa Romson kritiserades hårt för att helt anamma den radikalfeministiska världsbild som förmedlas av Feministiskt Initiativ och partiets förslag föll definitivt i glömska efter att en miljöpartistisk riksdagskandidat försökt störa statsministerns tal, genom att springa barbröstad upp på scenen. Jonas Sjöstedt blev i sin tur mest uppmärksammad för sin utskällning av S och MP, som bakom lyckta dörrar planerar att bilda regering helt utan Vänsterpartiet.
Oppositionens gick alltså miste om att pulverisera regeringens chanser till omval under ett valår då man har ett massivt överläge i opinionen. Att man misslyckas så kapitalt med vad som borde ha varit en politisk söndagspromenad, skvallrar om att oppositionen står dåligt rustad för att möta en allians som plötsligt får medvind. Den växande konflikten om vilka oppositionspartier som ska välkomnas till regeringen vid ett eventuellt maktskifte, torde dessutom väcka darrningar hos den mest segervisse av socialdemokrater.
Hösten bjuder således på en jämnare valrörelse än någon väntat och med det konstaterat, går undertecknad på semester. Under tiden har chefredaktör Mikael Sönne ansvar för debatt- och ledarredaktionen.
Till dess att vi råkas igen, önskar jag alla läsare en riktigt trevlig sommar.