Många bedömare förutspådde snart efter den 22 juli att lokalvalet skulle bli ett rekordval för Arbeiderpartiet - i sympati med de drabbade och till stöd för statsminister Jens Stoltenberg som skötte sin roll efter den obeskrivliga tragedin, på bästa möjliga vis. I stället för en ensidig uppslutning bakom Arbeiderpartiet, slöt norrmännen upp bakom det demokratiska styressättet i allmänhet och gick och röstade i större omfattning än 2007.
Valvinnaren nummer ett i måndagens val blev det konservativa Høyre med partiledaren Erna Solberg. Partiet fick 27,9 procent i valet, vilket är en rejäl ökning med nästan nio procentenheter och det näst bästa lokalvalsresultatet för partiet. Det är ingen dålig prestation för ett parti som för bara några år sedan låg omkring tio procent i mätningarna och en partiledare som var mycket starkt ifrågasatt. Här finns en lärdom att dra för svenska krisande partier: Partiledarskiften behöver inte vara vägen till framgång. Tvärtom kan uthållighet och en tydligare politisk profil ge resultat. Høyre har visat att partiet är oppositionspartiet nummer ett.
Men visst gick det också bra för Arbeiderpartiet som behöll sin plats som största parti med 31,7 procent av rösterna bakom sig - en framgång med två procentenheter.
Valets förlustparti blev, som opinionsmätningarna förvarnat, Fremskrittspartiet. Siv Jensens parti tappade hela 6 procentenheter och fick ett resultat på 11,4. Det fokus på invandring och multikultur som drivit fram partiet tidigare, fungerade inte som samma väljarmagnet i årets val. Händelserna på Utøya och i synnerhet Anders Behring Breiviks motiv till dåden och hans tidigare medlemskap i just Fremskrittspartiet, kan givetvis ha påverkat de norska väljarna att vända partiet ryggen.
Här i Sverige håller vi riksdagsval samtidigt som landstings- och kommunvalen. Den ordningen har inte Norge. Måndagens val var ett lokal- och fylketingsval. 2013 är det dags för val till stortinget - Norges riksdag. Även om det i Norge genom de skilda valdagarna blir enklare för politikerna och väljarna att särskilja lokalvalrörelserna från de nationella angelägenheterna, så smittar riksfrågorna av sig på lokalvalen.
Och vice versa. Norges regering består av Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Sosialistisk Venstre. Jens Stoltenbergs bägge koalitionspartier backade i valet och det kommer att få konsekvenser för rikspolitiken. Sosialistisk Venstre tappade nästan två procentenheter och fick ett resultat på 4,1 procent, vilket ledde till att partiledaren redan i måndagskväll meddelade sin avgång.
Det stora borgerliga partiet är rejält styrkt efter måndagens val. Med två år kvar till stortingsvalet och med det stärkta självförtroendet som en ökning på nästan nio procent ger, är det ingen omöjlighet att Norges nästa statsminister heter Erna Solberg.