LEDARE: Havre eller arsenik

När alliansen på onsdagen i förra veckan presenterade sitt näringspolitiska program reagerade de rödgröna just så: Svepande, förnekande och osakligt. Man sågar alliansens tid i regeringsställning rakt av utan närmare omsvep och utan att närmare förklara varför. När man exempelvis säger att alliansen höjt arbetsgivaravgifter för småföretag så skall det ställas i relation till att man styrde de medlen till en generell sänkning för ungdomar för att underlätta deras entré på arbetsmarknaden. På motsvarande vis är det på punkt efter punkt.Ett annat tema i kritiken är att det inte hänt så mycket under den gångna mandatperioden. Blickar man tillbaka kan det verka riktigt, alliansregeringen med näringsminister Maud Olofsson i spetsen har exempelvis "bara" levererat att reglerna har förenklats med motsvarande sju procent, mot utlovade 25. Det kan verka lite, men om det skall bedömas korrekt måste man se till vad som hänt under perioden och vart man syftar.Med idogt arbete och lite tur har samma näringsminister lyckats lotsa Sverige igenom en stor industrikris och lågkonjunktur utan att staten har gått in och tagit över exempelvis Saab och Volvo, vilket var oppositionens recept. Den striden och turerna kring biltillverkningen har svalt bortåt halva mandatperioden för ministern och hennes stab. Att som oppositionen inte låtsas om det är att spela falskt. Att viktiga industrier i Sverige förblir privata är av yttersta vikt för näringsklimatet och inte något som vänsterblocket garanterar.Ser man vartåt man syftar blir valen tydligare, medan alliansens linje syftar till mer näringsfrihet och vidare möjligheter för företagare att lyckas så stänger oppositionen dörrar. Visserligen säger man att man vill göra vissa insatser, men det finns inte en genuin övertygelse om att det är rätt.Trots att oppositionen har ett näringspolitiskt program talar exempelvis Lars Ohly om att kommuner som drar in privata entreprenader inom välfärden skall få extra statsbidrag. Eller att extra förmögenhetsskatt på aktier borde införas. När ledaren för ett av tre partier säger det är det en tydlig indikation om att det väntar bistrare tider för företagandet. Särskilt för kvinnliga företagare som ofta finns inom nystartade företag inom välfärdssektorn.Poltik för företagande och arbete är de borgerliga partiernas paradgren. Och har så varit under hela 1900-talet. Därför är det svårt att inte tro att det finns en uppriktighet om att man vill underlätta för företagandet så att det skapas fler riktiga jobb i Sverige. En gång i tiden gick Moderaterna till val under sloganen havre eller arsenik som vägval för näringspolitiken. Det är lite av samma situation i dag. Ena laget vet vi vill väl medan det andra: ja gissa.

Ledare: Havre eller arsenik

Det märks på det uppskruvade tonläget att det gått dåligt för de rödrödgröna på sistone. I stället för stabila och sakliga argument har man redan fyra månader före valet börjat komma med svepande attacker som varken verkar hållbara eller genomtänkta.