LEDARE: Glöm inte valfriheten i skolan

- Det är inte ok att vuxna kommer och går som de vill på en arbetsplats, då ska det inte vara det för elever i skolan heller", säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) i ett pressmeddelande. Förslaget stöds också av Socialdemokraterna, enligt Ylva Johansson, ansvarig för partiets skolfrågor. "Jag har inga problem med det förslaget", säger hon i en intervju med Dagens Nyheter. I Sverige tyck det ibland som om vissa har landat i ett missförstånd om att utbildning skulle vara något som eleverna tillgodogör sig för någon annans skull. Vi har nio års skolplikt och det ska vi fortsätta ha, men anledningen till att den existerar är inte för lärarnas eller föräldrarnas skull, som vissa elever själva ibland tycks befara, utan i första hand för deras egen skull. Att låta bli att gå i skolan innebär därför i princip att avstå ett privilegium för eleven själv. Inte med det sagt att vi ska strunta i om barn och unga låter bli att ta del av den förmånen, tvärtom - men insikten om skolan som just en förmån kunde vara större. Mot den bakgrunden är det lätt att förstå den goda viljan bakom Björklunds förslag - och visst har han rätt i det hans säger i citatet. Skolket bland skolungdomar är ett problem, som tycks vara svåråtgärdat. Mycket riktigt har Björklund och Alliansen rätt i att ökad information om elevers skolprestationer, även från tidigare åldrar, bidrar positivt till dem och deras lärares möjlighet att urskilja när svårigheter hos enskilda elever uppstår. Detta för att bättre kunna identifiera och rikta stöd åt dem som behöver det. Ända faller förslagets förträfflighet, när man betänker valfrihetsaspekten i det. Ett rimligare förslag vore att öppna upp för möjligheten att komplettera elevernas slutbetyg med information om eventuellt frånvaro för de skolor som så önskar, snarare än att tvinga alla skolor till detta. Parallellt med att dessa förslag läggs fram, sker just nu en en rad förändringar av skolagen. Den omformas nu från och med nästa år så att det i praktiken kommer att bli omöjligt att inom ramen för skolsystemet undervisa barn i hemmet. Det är olyckligt av samma anledning som det förra förslaget brister, trots lika goda intentioner. Detta av den enkla anledningen att Sverige och svensk utbildning behöver mer och inte mindre valfrihet. Med den nuvarande inställningen i den ständigt angelägna och bitvis svåra diskussionen om nödvändiga förbättringar i den svenska skolan, riskerar liberala Folkpartiet med sin partiledare Jan Björklund att tappa bort sig i resonemangen. Alliansen har gjort mycket gott för skolan under den gånga mandatperioden, men i fråga om Björklunds aktuella förslag om att alla skolor måste visa elevernas närvaro i slutbetygen, har dock borgerligheten skäl att ifrågasätta utbildningsministerns hållning. I stället har de all anledning att minnas att det var just strävan efter mångfald inom skolan som gjorde att de borgerliga partierna 1992 genomförde friskolereformen. Så låt oss fortsätta på den linjen.

Ledare: Glöm inte valfriheten i skolan

I dagarna kan man läsa i nyheterna att utbildningsminister Jan Björklund föreslår att skolk skrivs in i slutbetyget från grundskolan och i gymnasiet.