De nationella proven är sekretessbelagda, men genusdebatten.se har googlat fram flera av de texter som ingick i årets nationella prov. Det är genom frågor på dessa texter som elevernas läsförståelse mäts, och uppsatsen ska utgå från texterna.
Årets tema heter ”Spegel, spegel på väggen där…” och handlar om identitet och utseende. Temahäftet innehåller en text från en ungdomssajt som argumenterar för plastikoperationer, en text från DN som hyllar småpojkar som klär sig i klänning, en intervju från DN med en manlig frisör som talar om sitt utseende och varför han sminkar sig, en novell om alla hjärtans dag, en dikt samt en satirteckning med en text om att pojkar förtrycker flickor i skolan.
Enligt provdeltagare handlade de flesta av frågorna på läsförståelseprovet om att ”läsa mellan raderna”. De tre uppsatsämnen eleverna fick välja mellan var att skriva om skillnader mellan tjejer och killar, en debattartikel om plastikkirurgi eller en novell som börjar med orden ”Spegeln gled ur min hand”.
Provupplägget gynnar flickor och missgynnar pojkar på två sätt. Temat identitet och utseende, med texter om plastikkirurgi, smink och förälskelse, ligger inom ett traditionellt kvinnligt intresseområde. Flickor får alltså ett försprång för att de har bättre förkunskaper. Naturligtvis finns det både pojkar och flickor som avviker från traditionella könsmönster, men på gruppnivå torde fler femtonåriga flickor än pojkar vara intresserade av utseende och identitet. Den som tvivlar kan jämföra Vecko-Revyn med World of Warcraft.
Även likhetsfeminister som hävdar att de enda könsskillnaderna är fysiska, att allt annat är sociala konstruktioner, bör kunna se problemet. För om flickor skolas socialt att intressera sig för utseende och relationer, medan pojkar skolas att intressera sig för teknik, idrott och dataspel – då bör inte de nationella proven ensidigt gynna den ena gruppen.
Det andra problemet fångas av den förtvivlade pojken. Åtminstone de två DN-texterna och satirteckningen uttrycker ett normkritiskt förakt för traditionell maskulinitet. Sådant kan vuxna ägna sig åt i tidningar, på genusvetenskapliga institutioner och hos ”Vita kränkta män” på Facebook. Men att trycka mansförakt i halsen på femtonåriga pojkar just när de ska genomföra ett för slutbetyget avgörande prov, det är illasinnat.
Pojkar har sämre betyg än flickor i alla ämnen utom idrott, och störst är skillnaden i svenska. Denna språkklyfta lär inte bli mindre av nationella prov som gynnar flickor och uttrycker mansförakt. Nationella prov ska mäta kunskaper och färdigheter, inte vifta med genuspekpinnen.