Frön till en aldrig förtvinande oro

Någon skjuter, planlöst eller planerat, ner människor på öppen gata och i deras hem i Sveriges tredje största stad. Dåden väcker ilska, sorg och frustration.

Västervik2010-10-23 00:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.
Malmö, hösten 2010. Skräcken sprider sig, människor undrar om de vågar gå ut efter mörkrets infall, somliga låter sina barn stanna hemma från skolan, andra är till och med rädda i sina hem. En pistolman går lös och det talas om en ny laserman eftersom offrens gemensamma nämnare är att de alla är invandrare. Dock är det allt för tidigt att dra slutsatser om orsaken till gärningsmannens dåd - den kan inte framträda helt förrän denne är gripen och förhörd. Dessutom är det kanske något förhastat att koppla samman alla dåden som rapporterats till en och samma gärningsman; torsdagens dåd mot två kvinnor i en lägenhet bryter mönstret, exempelvis. Ryktena sprids väldigt snabbt, via sms och mejl. Det gäller självklart att ta varningar på allvar och vara på sin vakt, men samtidigt inte dras med i den värsta hysterin - det finns alltid de som underblåser oroskänslor för att uppröra och för att själva vinna på andras rädsla. Polisen har tillsatt en särskild styrka som ska arbeta med fallen och har en enorm uppgift framför sig nu - att finna gärningsmannen eller förövarna. En ny laserman eller något annat - dåden är ofattbara, såren denne skapar med sina kulor blir större än ärren som finns kvar på de skadades kroppar. De sätter sig i medvetandet hos långt fler och är frön till en oro som kanske aldrig förtvinar.